| 1219 | Medel mot skabb på får | Anonym |
| 1787, aug MEDEL EMOT WÅTA OCH TORRA SKABBEN PÅ FÅR. Man tar hönsträck och torkar samt stöter till pulver, som blandas med salt. Detta får djuren slicka i sig. De angripna ställena bestryks med tegelolja. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1220 | Berömeliga företaganden | Anonym |
| 1787, aug BERÖMLIGE FÖRETAGANDER. Inrättas i Visby en arbetsstuga, där de fattiga kunna försörja sig med spånad. Friherrinnan Danckwardt Liljeström har åtagit sig överinseendet. På konungens kröningsdag 29 maj 1772 lät herr Bauer så tallfrö vid berget Långåsen i Göteborg. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1221 | Utdelade hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1787, aug UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR. 15 svenska och 3 tyska svar hade inkommit på frågan om landhavrens utrotande under följande tänkespråk: 2) Driv bort lättja, så trivs inte kättja. 4) Det vill mer till plogen än vissla. 7) Egen erfarenhet bästa lärdomen. 9) Vara redlig. 10) Där intet råd är, far folket illa. 14) Uppriktig. 15) Genom arbetsflit och omtänkta försök riktas kunskapen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1222 | Fråga till besvarande | Patriotiska Sällskapet |
| 1787, aug FRÅGA TIL BESWARANDE. Prisfråga: Om det icke vore mest nyttigt, att desse kringstrykande lappar utom lappmarken må ledas till att bygga sig hus och ingå i samma näringsmedel, som landets övriga medborgare; och vilka utvägar må vara de bästa, till att småningom föra och vänja dem, till ett sådant förändrat levnadssätt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1223 | Anmärkningar angående väderleken för juli 1787 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1224 | Svar: Hur landhavre kan utrotas | Widfors, Anders |
| 1787, sept SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGA: HURU EN LANDTMAN, MED MINSTA KOSTNAD OCH KORTASTE TID, KAN MED SÄKERHET GÖRA SIN ÅKERJORD FRI OCH REN FRÅN DEN SKADLIGA LANDHAFREN? Ännu ett svar om landhavreutrotning. Mycket lika det som presenterades i augusti 1787. Kallas här ladustygg och undvikes om man harvar och träder åkern många gånger innan sådden. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1225 | Om ekars plantering | Creutz, Carl Gustaf |
| 1787, sept OM EKARS PLANTERANDE. Nödvändigheten av ekars plantering inses av envar. Trädet växer långsamt och sprids endast med vind, fåglar eller ekorrar. Men då de flesta kreatur tycker om ollonen och rötterna, är de flitiga att hitta och äta upp dem. Där det finns gamla träd måste orten varit öde på människor. Annars skulle djuren fördärvat småplantorna. Ekar finns av flera slag. Järnek eller blå eken är den hårdaste, men den som nyttjas till slöjd är lösare. Man borde uppmuntra backstusittare och tjänstehjon att odla och vårda ekar. Som belöning kunde deras namn nämnas vid bröllop eller gästabud. Eken skall planteras fritt, så att solen kommer åt och helst inhägnas eller planteras på någon holme, där djuren inte kommer åt att äta den. Vid svedjebruk måste ekar aktas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1226 | Medium av spannmålspris | Anonym |
| 1787, sept MEDIUM AV SPANNMÅLS-PRISERNA I FÖLJANDE RIKETS PROVINCER, ÅREN 1776 TIL OCH MED1785. Tabell på spannmålspriser åren 1776-1785 i åtskilliga län. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1227 | Hammarsmedsslaggs nytta på åkern | Angerstein, Modeer |
| 1787, sept ANLEDNINGAR TIL BÖRDIGHETENS FÖRÖKANDE PÅ ÅKER AF GAMMALT HAMMARSMEDS-SLAGG | ||
| ---------------------------- | ||