1211	Om enträdets nytta	Hedberg, Pehr
1787, juli OM ENETRÄDETS NYTTA OCH BRUKBARHET TIL SÄDES-BESPARING, I SYNNERHET WID INFALLANDE MISSWÄXT-ÅR. I nöden är hårda råd bättre än inga råd och nöden har uppdagat många hjälpmedel, som under andra förhållanden knappt skulle tålas att omtalas. Därför vågar jag påstå att enebusken som växer allmänt innehåller ett verkligt näringsämne även för människor. Jag hyser så höga tankar om den låga enen, att hon med ringa tillsats av säd förmår stilla hunger, styrka kroppen, liva livsandar och befrämja hälsan. Redan 1772 ingav jag till Patriotiska Sällskapet en avhandling om eneträets nytta och bruk i synnerhet vid infallande missväxt. Den så kallade enelagen som brygges på malt giver mer än dubbelt dricka och då därav kokas matvälling sparas en god del av mjölet och saltet, än om det kokas i vatten. Denna avhandling upptogs väl och publicerades i Inrikes Tidningar, sedan Kungl. Collegium Medicum försäkrat att det icke äventyrar hälsan. Enebusken så som den växer på marken med stam, kvist och barr kokas en god stund. Nytt vatten påföres och kokas igen, tills man har tillräckligt till brygden. Sedan sker bryggningen på vanligt sätt. Att enedrickat är nyttigt visas av att det äldsta hjonelaget i församlingen i 60 år använt enelag till dricka och matlagning. De är båda över 90 år, men ännu ej sängliggande. Enedrickat är törstsläckande, muntrande och nervstärkande. Den botar gikt och de farhågor att det skulle vålla ofruktsamhet, avvisas då det finns hus som använt drickat och är både friska och barnrika. Skyddar också mot skörbjugg.
----------------------------
1212	Underrättelse att förtenna kokkärl	Anonym
1787, juli UNDERRÄTTELSE AT FÖRTENNA DE GUTNA ADOUCERADE OCH SWARFWADE KOK-KÄRL, SOM NU MERA TILWERKAS WID HELLEFORS STYCKEBRUK. 1) Grytan rengöres med sand och vatten. 2) Kokkärlet hålles över en eld tills det antager en violett färg. 3) Hälles rent engelskt blocktenn och kratsas runt i grytan. Sedan siktas genom en liten hålslev salmiak. Undvik röken från salmiaken, som är skadlig för hälsan.
----------------------------
1213	Att befria bärbuskar från insekter	Anonym
1787, juli AT BEFRIA BÄR-BUSKAR FRÅN HWARJEHANDA INSECTER. När bladen fallit av tvättas busken med tvålvatten. Behandlingen upprepas nästa vår, när knopparna kommer.
----------------------------
1214	Märkliga händelser i naturen	Anonym
1787, juli MÄRKELIGA HÄNDELSER I NATUREN. UTDRAG AF ETT BREF IFRÅN BERGS SOCKEN 2 MIL WESTER OM WÄSTERÅS STAD. Den 24 december syntes ett himlafenomen bestående av en ljusbrygga med stjärnor. Iakttogs bl.a. i Köping. På ön Ven i Sundet och på en ö i Mälaren trivs inte möss. Man borde undersöka jorden för att hitta det ämne som gör att djuren inte trivs. Man bör också undersöka de växter som finns där, eftersom växter tar upp ämnen ur jorden. Man kan använda växter som motgift mot ormar, som växt på platser där ormar inte finns. Likaledes borde man kunna använda växter mot mössen.
----------------------------
1215	Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling	Patriotiska Sällskapet
1787, juli FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOK-SAMLING.
----------------------------
1216	Anmärkningar angående väderleken för juni 1787	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1217	Svar på frågan: Hur landhavre kan utrotas	Kylander, Treudd
1787, aug SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN: HURU EN LANDTMAN MED MINSTA KOSTNAD OCH PÅ KORTASTE TID, KAN MED SÄKERHET GÖRA SIN ÅKERJORD FRI OCH REN FRÅN DEN BESWÄRLIGA LANDHAFREN? Landhavren är det svåraste ogräset i Sverige. Det sprider sig lätt och uttränger och förkväver säden. Dess frön kan ligga i jorden 10-12 år innan de gror. Växten mognar tidigare än annan säd och sprider sina frön. Det gäller vara försiktig var man tar sitt utsäde ifrån. Ogräset sprids också med hästgödsel från foror och resande. Om höstsädet sås för sent och vårsädet för tidigt blir de grödorna svaga och då kan ogräset vinna insteg. Det bästa sättet att bli av med ogräset är att lägga igen de åkrar som har landhavre. Sedan får man ta upp nya åkrar ur ängen. I Västergötland kallas landhavren flyghavre eller vildhavre. I Byggninga Balken står att den som kastar landhavre i annans åker miste äran och böte 50 riksdaler.
----------------------------
1218	Sätt att använda bomolja mot ormbett	Ödman, Samuel
1787, aug RÄTTA SÄTTET, AT ANWÄNDA BOMOLJA EMOT ORM-BETT. Ett engelskt par, som födde sig genom att samla in ormar åt apoteken, blev ibland bitna. En gång då hustrun blivit svårt biten upptäckte hon av en händelse att bomolja hjälpte. Paret hade alltid bomolja tillhands och de erbjöd sig att demonstrera medlets förträfflighet. Mannen lät sig bitas av en stor svart orm, och uthärdade 1 1/4 timme innan han använde botemedlet. Han var då illa däran med svår smärta, försvagad syn, kort andning, kräkningar, svimningar och angripen hjärtfunktion. Då trädde hustrun till med ett fyrfat och höll den skadade armen över så nära han kunde tåla. Samtidigt strök hon bomolja över armen. Mannen var dock mycket medtagen, så att en läkare gav honom hjärtstimulerande medel, vilket inte hjälpte. Efter några glas bomolja lättade plågorna. Då man misstänkte att folket hade preparerat sig med något medel beslöt man att överrumpla dem. De mötte mannen ute och frågade om han ville visa dem ett experiment. Men han hade just bestruket ett par bitna hundar med bomoljan och kunde nu inte förmå ormarna att bita honom förrän han tvättat sig. Sedan blev han biten och strök på oljan, drack ett krus Ale och sov sedan gott. Följande dag var han fortfarande svullen, men gick 2 svenska mil. Detta stackars folk fick aldrig någon belöning för sin upptäckt.
----------------------------
1219	Medel mot skabb på får	Anonym
1787, aug MEDEL EMOT WÅTA OCH TORRA SKABBEN PÅ FÅR. Man tar hönsträck och torkar samt stöter till pulver, som blandas med salt. Detta får djuren slicka i sig. De angripna ställena bestryks med tegelolja.
----------------------------