1209Angående landskulturenAnonym
1787, juli

ANGÅENDE LANDS-CULTUREN.

Lantbrukets vanmakt märks på att allmogens barn lockas till städerna. De pojkar som blir utan arbete där flyttar ofta utomlands till förlust för Sverige. Dels saknas binäringar som skulle ge sysselsättning året om, dels stora utlagor, dels okunnighet om jordens rätta skötsel, samt osäkerhet om ägande och nyttjanderätten.

Beskrivning över de i Norrland utförda skiften, som så småningom ledde till jordbrukets förbättring och övertygade allmogen om att ingen ränta skulle betalas för uppodlingar. Torp och backstugor anlades i myckenhet och obrukade områden lades under vård. Även om det är svårt att övervinna förfädernas olämpliga sätt att sköta jorden, görs försök och nya rön. Man rättar till jordarnas sammansättning, dikar, rensar från sten, anlägger stengärdsgårdar och hugger bort skogen runt åkrarna. Det ger luften fritt spelrum och orsakar inte frost.

Nya gödselämnen prövas, att hacka granris till strö i fähusen, att ta till vara kärrjord. 15 sjöar och flera kärr och mossar avtappades och ökade odlingsarealen. Allt under landshövding Örnschölds ledning.

Det viktiga är att man uppnår en säker skattefrihet.

Förslag på förbättringar.

1) Att frivilligt och tillfrågat folk från Dalarna och andra trångbodda orter på sex år gör arbeten som betalas med ortens priser. Efter de sex åren blir de ägare till 1/4 mantals hemman av den nyupptagna jorden. Hans änka eller släkt skall ärva honom.

2) Denna corps skall ledas av ingenjörer och ekonomer.

3) Skulle arbetet med exempelvis utdikning av sjöar leda till att någon lider skada eller gör en vinst skall detta regleras efter noga genomförd uppskattning av skadan eller vinsten.

4) När utdikningen vore genomförd, skulle marken delas upp och bostäder byggas. Ris och rötter svedjas och råg sås, så att nybyggaren kan hämta skörden vid tillträdet.

5) Dessa nybyggare skulle söka sig hustrur från sin hemort och få hjälp med bosättningen. Det vore också viktigt att få kvinnfolk från orter där slöjdnäring idkas och där boskapsskötseln nått någon höjd.

6) Uppodlings-Societeten kan inte befatta sig med slöjdnäringarna, utan där borde Patriotiska Sällskapet träda in med en särskild fond, som skulle skaffa råvaror, ge undervisning och hjälpa till med försäljningen.

7) Hur skatterna efter frihetsåren borde fördelas.

8) Landsvägar till nybyggena skulle med arbetsmanskapet brytas, kyrkor byggas och sedan av nybyggarna underhållas, älvrensningarna skulle kronan svara för.

9) Man får ej sända fler man till varje ort än att de kan livnära sig där.

10) Vart efter arbetet blir klart skall lantmätare göra kartor och beskrivningar av marken. Kostnadsförslag till uppodling följer.

----------------------------
 
1210Försök att plantera rabarberEhrensvärd. F
1787, juli

FÖRSÖK MED PLANTERING AF RHABARBER.

År 1772 erhöll F. Ehrensvärd av sin salig broder några rabarberfrön, som denne fått från Sibirien. De sattes i bänk och planterades ut på god svartmylla.

Efter tre år buro de frö och 1779 fanns 300 plantor. På fjärde året togs ett par upp men det visade sig att roten var liten och ihålig. Detta kunde bero på de stora stjälkarna, som bar fröställningarna. De skars bort och då blev roten större.

Professor Bergi har i sin trädgård likadan rabarber och att det är den äkta finns inget tvivel om. Den är nyttjad som medicin och förorsakar inte rev.

Professor Linné rådde att plantera på lerjord, då blev rötterna mindre men kompaktare och vägde lika mycket.

----------------------------
 
1211Om enträdets nyttaHedberg, Pehr
1787, juli

OM ENETRÄDETS NYTTA OCH BRUKBARHET TIL SÄDES-BESPARING, I SYNNERHET WID INFALLANDE MISSWÄXT-ÅR.

I nöden är hårda råd bättre än inga råd och nöden har uppdagat många hjälpmedel, som under andra förhållanden knappt skulle tålas att omtalas. Därför vågar jag påstå att enebusken som växer allmänt innehåller ett verkligt näringsämne även för människor. Jag hyser så höga tankar om den låga enen, att hon med ringa tillsats av säd förmår stilla hunger, styrka kroppen, liva livsandar och befrämja hälsan. Redan 1772 ingav jag till Patriotiska Sällskapet en avhandling om eneträets nytta och bruk i synnerhet vid infallande missväxt.

Den så kallade enelagen som brygges på malt giver mer än dubbelt dricka och då därav kokas matvälling sparas en god del av mjölet och saltet, än om det kokas i vatten.

Denna avhandling upptogs väl och publicerades i Inrikes Tidningar, sedan Kungl. Collegium Medicum försäkrat att det icke äventyrar hälsan.

Enebusken så som den växer på marken med stam, kvist och barr kokas en god stund. Nytt vatten påföres och kokas igen, tills man har tillräckligt till brygden. Sedan sker bryggningen på vanligt sätt. Att enedrickat är nyttigt visas av att det äldsta hjonelaget i församlingen i 60 år använt enelag till dricka och matlagning. De är båda över 90 år, men ännu ej sängliggande.

Enedrickat är törstsläckande, muntrande och nervstärkande. Den botar gikt och de farhågor att det skulle vålla ofruktsamhet, avvisas då det finns hus som använt drickat och är både friska och barnrika. Skyddar också mot skörbjugg.

----------------------------
 
1212Underrättelse att förtenna kokkärlAnonym
1787, juli

UNDERRÄTTELSE AT FÖRTENNA DE GUTNA ADOUCERADE OCH SWARFWADE KOK-KÄRL, SOM NU MERA TILWERKAS WID HELLEFORS STYCKEBRUK.

1) Grytan rengöres med sand och vatten.

2) Kokkärlet hålles över en eld tills det antager en violett färg.

3) Hälles rent engelskt blocktenn och kratsas runt i grytan. Sedan siktas genom en liten hålslev salmiak. Undvik röken från salmiaken, som är skadlig för hälsan.

----------------------------
 
1213Att befria bärbuskar från insekterAnonym
1787, juli

AT BEFRIA BÄR-BUSKAR FRÅN HWARJEHANDA INSECTER.

När bladen fallit av tvättas busken med tvålvatten. Behandlingen upprepas nästa vår, när knopparna kommer.

----------------------------
 
1214Märkliga händelser i naturenAnonym
1787, juli

MÄRKELIGA HÄNDELSER I NATUREN. UTDRAG AF ETT BREF IFRÅN BERGS SOCKEN 2 MIL WESTER OM WÄSTERÅS STAD.

Den 24 december syntes ett himlafenomen bestående av en ljusbrygga med stjärnor. Iakttogs bl.a. i Köping.

På ön Ven i Sundet och på en ö i Mälaren trivs inte möss. Man borde undersöka jorden för att hitta det ämne som gör att djuren inte trivs. Man bör också undersöka de växter som finns där, eftersom växter tar upp ämnen ur jorden. Man kan använda växter som motgift mot ormar, som växt på platser där ormar inte finns. Likaledes borde man kunna använda växter mot mössen.

----------------------------
 
1215Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamlingPatriotiska Sällskapet
1787, juli

FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOK-SAMLING.

----------------------------
 
1216Anmärkningar angående väderleken för juni 1787Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1217Svar på frågan: Hur landhavre kan utrotasKylander, Treudd
1787, aug

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN: HURU EN LANDTMAN MED MINSTA KOSTNAD OCH PÅ KORTASTE TID, KAN MED SÄKERHET GÖRA SIN ÅKERJORD FRI OCH REN FRÅN DEN BESWÄRLIGA LANDHAFREN?

Landhavren är det svåraste ogräset i Sverige. Det sprider sig lätt och uttränger och förkväver säden. Dess frön kan ligga i jorden 10-12 år innan de gror.

Växten mognar tidigare än annan säd och sprider sina frön. Det gäller vara försiktig var man tar sitt utsäde ifrån. Ogräset sprids också med hästgödsel från foror och resande.

Om höstsädet sås för sent och vårsädet för tidigt blir de grödorna svaga och då kan ogräset vinna insteg. Det bästa sättet att bli av med ogräset är att lägga igen de åkrar som har landhavre. Sedan får man ta upp nya åkrar ur ängen.

I Västergötland kallas landhavren flyghavre eller vildhavre.

I Byggninga Balken står att den som kastar landhavre i annans åker miste äran och böte 50 riksdaler.

----------------------------