| 1192 | Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i landsorterna | Anonym |
| 1787, april ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M M I LANDSORTERNA Nyland. Sällsynt behaglig vinter. Dimman har dock orsakat sjuklighet. Skörden var inte så god, men jag behöver inte köpa säd till våren | ||
| ---------------------------- | ||
| 1193 | Anmärkningar angående väderleken för mars 1787 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1194 | Välmenta anmärkningar över lanthushållningen i Halland och dess nuvarande tillstånd | Anonym |
| 1787, maj WÄLMENTA ANMÄRKNINGAR ÖFWER LANDTHUSHÅLLNINGEN I HALLAND, OCH DESS NU WARANDE TILSTÅND Om åkerbruket i Halland vore rätt vårdat och ingen missväxt inträffade skulle landskapet kunna försörja sig själv. Men gamla vanor, penningbrist och fattigdom lägger hinder i vägen. Skogsdelen är svårodlad, men landet efter havet är desto fruktbarare med rätt skötsel. Ängarna är mycket vanvårdade. Man har härmat ståndspersoner, som gjort nyodlingar i utmarken, på bekostnad av den gamla åkern. De som bo nära stranden tar tång som gödsel. Den måste dock uppblandas med kreatursspillning för att göra mesta nytta. Sådan spillning finns inte i tillräcklig mängd. Man säljer mer hö och halm än man egentligen har möjlighet till, vilket försvagar de egna dragarna. Dikning är något man försummar. Det straffar sig under våta år. Man byter inte plats för de olika sädeslagen och sår oren säd. Detta gör att man besväras mycket av ogräs. Storskiftet är genomfört, men ger inte den fördel, som man förmodat. Betet är ganska svagt. Flygsanden gör stor skada på vissa ställen. Tydliga märken visar, att många områden varit täckta av ek, bok och furu, där nu bara är kala berg och ljunghedar. Skogsbristen är stor på slättbygden, men även i skogstrakterna tar man ut för mycket träd för att sälja, när man behöver pengar. Eken slår till i åker och ängsgärden och är till stor förargelse. Den är dålig och allmogen försöker bli av med den, med dryga rättegångar som följd. Varje höst ger sig 1000 personer ut i skärgården för att arbeta med sillfiske och trankokning. De blir borta i 3-4 månader, just den angelägnaste tiden att arbeta med åkern. Det är nästan omöjligt att städsla en dräng eller piga om de inte får den rättigheten att dra till sillfisket eller till Skåne för att tröska. Man skulle tro att de tjäna grova pengar på detta extra arbete, men erfarenheten visar, att förhållandena inte är så. De använda ofta denna inkomst till överflöd. Så är tillståndet i Halland. Här finns inga resurser att tjäna något vid sidan av. Tidigare tjänade man på vävnad och andra tillverkningar, men sedan Borås blivit enda avnämare av dylika varor, har all handel upphört. Landsdelen behöver hjälp i sin stora fattigdom och lever i den förhoppningen att vår ömsinta konung Gustaf III måtte gripa denna landsända under armarna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1195 | Utdrag ur ett i de Engelska Philosophiska Transaktionerna för år 1782 infört brev om det kinesiska hampsädet | Anonym |
| 1787, maj UTDRAG AF ETT UTI DE ENGELSKA PHILOSOPHISKA TRANSACKTIONERNA FÖR ÅR 1782 INFÖRDT BREF, OM DET CHINESISKA HAMPE-SÄDET Jag fick 30-40 frön av hampa från Kina. Den anses vara bättre än någon annan. Trots sen sådd växte de till 14 tum på höjden och med många förgreningar. I november ryckte jag upp dem med rötterna och rötade dem i vatten under 14 dagar. Efter torkning och blekning gick det lätt att skilja ut den trådaktiga delen. Styrkan och segheten tycktes vara ovanlig. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1196 | Några anmärkningar över skogar i allmänhet och deras framtida öden | Creutz, Carl Gustaf |
| 1787, maj NÅGRA ANMÄRKNINGAR ÖFWER SKOGAR I ALLMÄNHET OCH DERAS FRAMTIDA ÖDEN Forntidens furuskogar måste ha varit ansenliga. De halvmogna furor, som ibland påträffas är oförlikneliga till byggnation, bättre än ekar. Till Jerusalems tempel användes cedrar från Libanon. De är att jämföra med Nordens äldsta furuskogar. Skog som uppväxer på en gång kommer upp tätt. Den gallrar sig själv. Skogen är nu i avtagande överallt. Utan skog kan vi inte i vårt klimat hålla några näringsfång i gång. För länge sedan borde en författning ha antagits till fromma för skogens vård och fortlevnad. Visserligen återväxer skogen om folk på grund av skogsbrist måste flytta. Men det är bättre att vårda skogen och nå en balans. Skogen skall delas i hyggen och vissa fröträd stå kvar. Att gallra och hugga timmer på små områden förbättrar inte skogen. Ingen ungskog vill växa under gammal skog. Troligen har hela jorden varit täckt med vatten och när det dragit sig tillbaka har träden slagit till. Detta bevisas av att man kan hitta stora avlagringar av musselskal under skogen. Jorden är numera avmattad, kall och duven. Ved skall inte tas ur timmerskogen. Hus skall inte byggas av ungskog, då bräderna spricker i kölden. Allt timmer skall huggas i nedan. Husen skall vändas så att gavlarna komma mot norr och söder. De förstörs först av väder och vind. Skogseldarna förstör mycket skog under torra år. Tyvärr tar vi inte vara på spillved, utan vi vill helst stoppa det i spisen, som fällts från roten. Tallen skattas ofta som foder åt får. Backstugugumman drar hem och kvistar 20-30 blivande timmer och sågstockar under en vinter. Svedjandet förstör skogen helt. Hemmansklyvningen medför att flera hus byggs och skall värmas. Backstugor och inhysesfolk gör också åt ved. Eldsvådor, som ofta uppkommer genom slarv med elden ger upphov till skogsbrist. Likaså att elda upp gammalt gärdsel, som kunde dugt till stängsel flera år än. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1197 | Utväg att fördriva mask ur fruktträdgårdar | Blix |
| 1787, maj UTWÄG AT FÖRDRIFWA MASK UTUR FRUCKT-TRÄDGÅRDAR Den som har 1-2 äppelträd är aldrig besvärad av skadeinsekter, ty fåglarna hinner äta upp dem. I de större trädgårdarna är förhållandet ett annat. Vissa år kan vara bättre då larverna på grund av sitt antal inte fått tillräcklig föda och därför inte överlevt vintern. En fjäril kan lägga 20000 ägg, men fåglarna och deras ungar endast äta 10000 till mans. Frostfjärilen är den värsta på äppelträd. Efter att ha ätit spinner han en tråd och sänker sig ned i mullen. Där omvandlas han till fjäril, som om hösten lägger nya ägg i trädets fröknoppar. Korgpil och hägg är värdväxter för dessa fjärilar och skall förpassas långt från trädgården. Man skall grundgräva runt trädet vid midsommar, så att larverna kommer så djupt ned i jorden att de blir för evigt kvar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1198 | Försök till ett nytt bevis på folkmängden, i anledning av uppgiften på varupriser, 100 år emellan | Anonym |
| 1787, maj FÖRSÖK TIL ETT NYTT BEWIS PÅ FOLKMÄNGDEN, I ANLEDNING AF UPGIFTEN PÅ WARU-PRISER, 100 ÅR IMELLAN Spannmålspriset är tre gånger högre än för 100 år sedan. Det kan bero på en annan penningstock. Folkmängden har fördubblats i förhållandet till födan. Finns någon kortare väg till fattigdom än att dubblera personerna om brödstycket? | ||
| ---------------------------- | ||
| 1199 | Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1787, maj UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För uppodling, trädplantering och stengärdsgårdar, biskötsel, långvarig trogen tjänst, berömliga gärningar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1200 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling | Patriotiska Sällskapet |
| 1787, maj FÖRTECKNING PÅ Kungl. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOK-SAMLING Miscellanea Oeconomica, band 4-5 | ||
| ---------------------------- | ||