| 1183 | Anmärkningar angående åkerbruket i Tavastland, jämte rön med rågs utsående senare eller bittidare om hösten | Nordenberg, Carl Fr. |
| 1787, april ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE ÅKERBRUKET I TAWASTLAND, JÄMTE RÖN MED RÅGS UTSÅENDE SENARE ELLER BITTIDARE OM HÖSTEN Jämförelse mellan Nyland och Tavastland. Sent sådd råg ger mer än tidigt sådd. Dock får man mer halm av den tidigast sådda. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1184 | Försök med franska renetters planternade | Angerstein, Johan |
| 1787, april FÖRSÖK MED FRANSKA RENETTERS PLANTERANDE Trots att de Mexikanska bergen var täckta av is och snö, frambragtes de raraste frukter. Beskrivning av andra bergiga och kalla trakter i världen. Det är troligen den svalkande daggen, som kommer efter dagens hetta, som gör att bergstrakter kan vara fruktbara. Träden tar emot denna förfriskning liksom de blir extra gröna om man för att undvika skadeinsekter stänker på människogödsel. Ett bättre sätt för att undvika myror och löss är att så hampa runt träden. Jag har försökt plantera franska renetter. Detta har inte lyckats, förrän jag kom på tanken, att varje kväll binda fast is runt stammen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1185 | En prövad förbättring på trädesstocken | Anonym |
| 1787, april EN PRÖWAD FÖRBÄTTRING PÅ TRÄDES-STOCKEN Den, som har lös jord utan stenar behöver inte läsa denna avhandling. Men har man lera och stora stenar som billen kör fast i och skadas kan man lära något. Beskrivning på förbättring av redskapet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1186 | Om nyttan av blommorna på vattenväxten kaveldun | Anonym |
| 1787, april OM NYTTAN AV BLOMMORNA PÅ WATTEN-WÄXTEN, KALLAD KAFWELDUN Typha anguflifolia och Typha latifolia kallas kaveldun, kasedyn, narrkolvar, krutläskare, dunstockar, klubbgräs. Dunet används av fattigt folk att stoppa sängkläder med. I Frankrike har gjorts försök att karda. Blandat med bomull gick det och 2 par mjuka varma vantar förfärdigades av garnet. Även hattar med blandningar av harhår blev lyckat. Växtens stjälkar duger till taktäckning | ||
| ---------------------------- | ||
| 1187 | Beskrivning på en kaffecylinder, som brukas i Holland att bränna kaffe i | Lidbeck, Eric Gustaf |
| 1787, april BESKRIFNING PÅ EN CAFFÉ-CYLINDER, SOM BRUKAS I HOLLAND TIL CAFFÉ-BÖNORS BRÄNNANDE I Holland dricker alla svagt kaffe varje morgon med bröd, smör och ost till. Under dagen dricker de starkt te med bröstsocker. Stora och små röker tobak ur kritpipor och de läskar sig med genever eller enebärsbrännvin. Ritning och beskrivning på en cylinder, som används vid kaffebönornas rostande | ||
| ---------------------------- | ||
| 1188 | Om olja av benvedsbär | Anonym |
| 1787, april OM OLJA AV BENVEDS-BÄR Bären plockas och lägges att skrumpna något. Sedan pressas oljan ur. Den ger en sjundedel av bärens vikt. Användes som brännolja | ||
| ---------------------------- | ||
| 1189 | Om pilplantering | Röök, Von |
| 1787, april OM PIL-PLANTERING När våren kommer hugger man av kronan på en gammal pil. De raka kvistarna lägges i en vattenpuss, tills de fått vita ögon. Då är tid att plantera dem. Man gör ett hål med en järnstör en halv aln djup och sätter kvisten och en träkäpp som stöd. Efter en tid slår det ut skott efter hela kvisten. De skall avplockas utom allra högst upp. Efter fem år kan man skatta trädet på löv och bränsle. Vill man ha häck planteras de vid en spaljé och man plockar inte av skotten. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1190 | Sammandrag av varuimporten till Stockholms stad under förlidet år | Anonym |
| 1787, april SAMMANDRAG AF WARU-IMPORTEN TIL STOCKHOLMS STAD UNDER FÖRLEDET ÅR Redogörelser för alla varor, deras vikt eller mått. T.ex. 206437 citroner. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1191 | Gagnande författningar | Liljencrantz, J |
| 1787, april GAGNANDE FÖRFATTNINGAR Skrivelse från Gustaf III till baron Gust. Ad. von Siegroth rörande en köpings anläggande vid Malmahed. Då platsen är för liten för en stad tillstyrker konungen att man anlägger en köping i anslutning till Malmaheds Mötes- och Regementsplats. De som väljer att bo där får 20 års frihet från utskylder. De får driva vilken verksamhet de gitter. Där skall inte bedrivas åkerbruk, utan man får så mycket jord, som behövs för tomter, gator, torg och kålgårdar. Efter två år var anläggningen i gång och 51 personer bodde där, 3 handelsmän och 8 hantverkare. De hade 50 års tullfrihet. I ena ändan av köpingen ligger Lilla Malmas kyrka och alléer är redan planterade vid gatorna. | ||
| ---------------------------- | ||