| 1178 | Den så kallade mangelrotens botaniska kännedom | Anonym |
| 1787, mars DEN SÅ KALLADE MANGEL-ROTENS BOTANISKA KÄNNEDOM Commerel påstår att denna växt aldrig är beskriven. Linné kallade den Beta Cicla, Vitbeta eller Mangolt. Hoffberg anmärker att den är god stuvad och utmärkt kofoder. Men Commerel förtjänar ändå tack för att han lyft fram denna nyttiga växt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1179 | Om arbetshusets tillverkningar i Nyköpings län | Örnsköld, P A |
| 1787, mars OM ARBETSHUSETS TILWERKNINGAR I NYKÖPINGS LÄN Patriotiska Sällskapet har skänkt pengar till premier för det inrättade frivilliga arbetshuset i Nyköping. Redovisas tillverkningen av spånad och vävnad. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1180 | Om väderlek, årsväxt och varupriser i landsorterna | Anonym |
| 1787, mars OM WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA Örebro. I Närke har årsväxten efter vanligheten varit svag. I år var det stor missväxt. Priset på säd är högt. Oxie. Mild väderlek, den mildaste i mannaminne. Ingen snö. Stränderna isfria och flera skepp seglar i havet. Boskapen livnär sig i skogen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1181 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling | Patriotiska Sällskapet |
| 1787, mars FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOK-SAMLING 50 böcker i quarto däribland Miscellanes Oeconomica i flera band. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1182 | Anmärkningar angående väderleken för februari 1787 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1183 | Anmärkningar angående åkerbruket i Tavastland, jämte rön med rågs utsående senare eller bittidare om hösten | Nordenberg, Carl Fr. |
| 1787, april ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE ÅKERBRUKET I TAWASTLAND, JÄMTE RÖN MED RÅGS UTSÅENDE SENARE ELLER BITTIDARE OM HÖSTEN Jämförelse mellan Nyland och Tavastland. Sent sådd råg ger mer än tidigt sådd. Dock får man mer halm av den tidigast sådda. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1184 | Försök med franska renetters planternade | Angerstein, Johan |
| 1787, april FÖRSÖK MED FRANSKA RENETTERS PLANTERANDE Trots att de Mexikanska bergen var täckta av is och snö, frambragtes de raraste frukter. Beskrivning av andra bergiga och kalla trakter i världen. Det är troligen den svalkande daggen, som kommer efter dagens hetta, som gör att bergstrakter kan vara fruktbara. Träden tar emot denna förfriskning liksom de blir extra gröna om man för att undvika skadeinsekter stänker på människogödsel. Ett bättre sätt för att undvika myror och löss är att så hampa runt träden. Jag har försökt plantera franska renetter. Detta har inte lyckats, förrän jag kom på tanken, att varje kväll binda fast is runt stammen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1185 | En prövad förbättring på trädesstocken | Anonym |
| 1787, april EN PRÖWAD FÖRBÄTTRING PÅ TRÄDES-STOCKEN Den, som har lös jord utan stenar behöver inte läsa denna avhandling. Men har man lera och stora stenar som billen kör fast i och skadas kan man lära något. Beskrivning på förbättring av redskapet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1186 | Om nyttan av blommorna på vattenväxten kaveldun | Anonym |
| 1787, april OM NYTTAN AV BLOMMORNA PÅ WATTEN-WÄXTEN, KALLAD KAFWELDUN Typha anguflifolia och Typha latifolia kallas kaveldun, kasedyn, narrkolvar, krutläskare, dunstockar, klubbgräs. Dunet används av fattigt folk att stoppa sängkläder med. I Frankrike har gjorts försök att karda. Blandat med bomull gick det och 2 par mjuka varma vantar förfärdigades av garnet. Även hattar med blandningar av harhår blev lyckat. Växtens stjälkar duger till taktäckning | ||
| ---------------------------- | ||