1165	Anmärkningar angående väderleken för december 1786	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1166	Berättelse om boskapskötseln på Lindnäs	Ekblad, Lars Pet.
1787, febr BERÄTTELSE OM BOSKAPS-SKÖTSELN PÅ LINDNÄS GÅRD I NYLANDS LÄN OCH WÄNGZÄLÄ SOCKEN. Lars Peter Ekblad har av landshövdingen blivit befalld att beskriva hur han sköter sin ladugård. Han är mycket smickrad, men menar att det beror på att de andra boskapsägarna sköter sina djur så dåligt, så att hans sätt framstår som ett mönster och han får större avkastning än de andra. Beskrivning och ritning på ladugården. Beskrivning av hur mycket foder det går åt under vintern och hur kalvningen är planerad. Fåren sköts efter överste Boijes hushållsbok. På sommaren går boskapen i hagar bevuxena med skog utan hund eller vallhjon, trots att björnar ej är sällsynta. Björnen angriper dock inte en tjur, med 30 älskarinnor och barn. Djuren mjölkas morgon och kväll, och tages hem till natten. Gödseln samlas från ladugården på vintern och körs ut på åkern. På sommaren samlas den på ladugårdsbacken, där djuren hålls om natten. Området är delat i två delar, som man växlar mellan. Urinen samlas i kar, som har 5 tappar i nederkanten. Karet körs ut på åkern och tapparna slås snabbt ur medan vagnen rör sig framåt. En väl gödd ko gör mera gagn både i hushållet och i gödselhögen än fyra utmagrade.
----------------------------
1167	Om ljung	Anonym
1787, febr OM LJUNG. På många platser i fäderneslandet växer den förhatliga ljungen så att ingenting annat kan växa. Men som den växer på mager mark bör man nyttja den om det går, innan man förstör den. I Tyskland går fåren på ljungbete även på vintern. Man kör en maskin som liknar en plog och tar bort snön och fåren låter sig väl smaka. Borde gå även i Sverige. Bina samlar gärna honung ur ljungen. Skottarna brygga sitt Ale med ljungblommor. Te på blommorna är nyttiga vid allehanda bröståkommor. Råttor flyr rum, som är rökta med ljung. Dock måste proceduren upprepas ofta. Borstar och klädviskor görs av ljung på flera ställen i Europa. Ljung används som strö under boskap. Kan också användas till bottenstoppning i sängar om man ställer dem tätt med topparna upp. Kan också nyttjas till ved. Flygsand bindes på ett förträffligt sätt av ljungplantering. Ljung kan kokas och användas för ekbark till garvning av läder. Det är meningslöst att svedja och så säd, marken blir för mager. Däremot borde man plantera tallskog för att kunna giva barn och barnbarn hus och vedbrand. Dock torde allmogen som knappt har födan inte tänka så långt framåt. Det är förbehållet de rika och patrioter.
----------------------------
1168	Anmärkningar om gåsaveln	Creutz, Carl Gustaf
1787, febr NÅGRE ANMÄRKNINGAR OM GÅS-AFWELEN. Liksom fåren kläda oss med ullen, bereder gässen våra sängar. I Tyskland hjälper man gässen under ruggningstiden genom att två gånger om dagen försiktigt plocka de lossnande fjädrarna. En gås kan göra tjänst 10-12 år och en äldre gåskarl är avelsammare än en yngre. Träcken tycks bränna gräset, men efter regn växer det bättre. Gässen bör få bada. Man måste passa dem från att komma in i sädesåkrar, då de trampa ner och förstör. Även från stränder, där man skördar fräken måste gässen hållas borta, annars äter de rent. Dessutom stör de fisken. Gässens största fiende är räven, som slaktar så länge det finns ett liv. De bör vårdas av vallhjon. Örnen jagar enskilda gäss, men de sluter sig samman i flock om den vill anfalla och försvarar sig.
----------------------------
1169	Väderleken observerad i Öjhult	Anonym
1787, febr WÄDERLEKEN OBSERVERAD WID ÖIHULTS GÅRD I KRONOBERGS LÄN, GUNNERBO HÄRAD OCH PJETTERYDS SOCKEN ÅR 1786. Dagliga väderiakttagelser under året. Rågen förstörd av mask.
----------------------------
1170	Anteckningar angående handeln	Anonym
1787, febr ANTECKNINGAR ANGÅENDE HANDELN. Sammandrag av utskeppning från Stockholm och Göteborg. Skepp från Stockholm 619. Från Göteborg 600 och till Göteborg 630 med bl.a. ostindiska varor.
----------------------------
1171	Anteckningar angående folkmängden	Anonym
1787, febr ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLK-MÄNGDEN. I Nyköping föddes 142 och dog 129. 43 par vigdes och 40 hjonelag upplöstes. I Göteborg fanns 12629 personer varav 5 judar.
----------------------------
1172	Kungörelse om prisfrågor	Patriotiska Sällskapet
1787, febr FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING. Ny prisfråga: Vilka äro de säkraste och till verkställigheten möjligaste medel, att hämma tiggeriet i städerna, utan att avvika från de plikter som religion och mänsklighet i detta avseende yrka. Svar före årets slut till Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle.
----------------------------
1173	Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling	Patriotiska Sällskapet
1787, febr FÖRTECKNING PÅ KONGL PATRIOTISKA SAÄLLSKAPETS BOK-SAMLING.
----------------------------