| 1146 | Underrättelser om linnevävnaden i Nätra socken | Anonym |
| 1786, nov UNDERRÄTTELSE OM LINNE-LÄRFTS WÄFNADEN UTI NÄTRA SOCKEN. Kännetecken på fint lingarn är att det är gult till färgen eller vitt om det är blekt. Det skall kunna delas av borste och vara långt. I Nätra och flera av landsorterna revas lingarnet på haspel som är 2 1/2 aln i diameter. 100 varv gör en knäpp och 16 knäpp en haspelhärva. Vid Nyköpings Arbetshus och de flesta fabriker räknas annorlunda. Beskrivning av hur garnbommen bör vara placerad i förhållande till bröstbommen beroende på vilken sorts dräll man väver. Beskrivning av hur skedarna är indelade i pasmor. Recept på klister som man stryker på väven för att få den hållbarare och underlätta vävningen. Viktuträkning av inslagsgarnet. Tidsåtgång och spinnarlön. Vävlängd på en dag av olika kvaliteter. Garnuträkning och priser på garnet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1147 | Om matrabarber | Bergius, Peter Jonas |
| 1786, nov OM MAT-RABARBER. P.J. Bergius ger anvisning på hur man kan använda Rheum Rhaponticum, som han kallar matrabarber. Stjälken och bladen ger en behaglig syra och kan blandas i alla slags soppor. Om man breder jord över stjälkarna vartefter de kommer upp blir de bleka till färgen och så möra att de kan ätas som sallad. Skall planteras på kalljord och växer sen år efter år. Bergius har lämnat frön från sina plantor till direktören Callström i Kungsträdgården vid Jakobs kyrka, där man kan erhålla dessa | ||
| ---------------------------- | ||
| 1148 | Om kors fodrande med rovor | Anonym |
| 1786, nov OM KORS FODRANDE MED ROFWOR. I Gazette de France den 27 januari meddelas ett hushållsrön, som även vi bör ta del av. Kor, som fodras med rovor, ger god mjölk. Får får rent och lätt blod och fördrar köld. De föder ofta två lamm. Bröstsjuka mår ofta väl av rovmos. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1149 | Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i landsorterna | Nyreen, C |
| 1786, nov ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA. Ljusdals socken. De barnhusbarn som placerades i socknen förra året artar sig väl. De medförde mässlingen men sedan har inget barn varit sjukt eller dött. De trivs väl. Söderköping. Ganska god höskörd. Dålig höstsäd. Potatisen, som nu är i allmänt bruk, blev dålig på lerjord men bättre på sandjord, där den bör planteras. Ett märkligt regn, som efterlämnade gula droppar som satt kvar och torkade. De innehöll förmodligen pollen av tall och gran fast allmogen kallade det svavelregn | ||
| ---------------------------- | ||
| 1150 | Anmärkningar angående väderleken för oktober 1786 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1151 | Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Om sädestorkningshus för allmogen | Patriotiska Sällskapet |
| 1786, dec SWAR UPPÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HURU BÖRA SÄDESTORKNINGS-HUS, SÄRDELES FÖR ALLMOGENS OCH MINDRE FÖRMÖGNA LANDTHUSHÅLLARES BEHOF, BEQWÄMLIGAST OCH MED MINSTA KOSTNAD ANLÄGGAS? Fråga: Hur konservera säden på åkern vid mycken väta? Hur bevara den i spannmålsbodar utan att den blir förstörd? Hur kan man föda dagsverkfolket på vintern? Om man skär med lie, och räfsar och skylar, tar det tre dagsverken på 1 tunnland. Skulle man skära med skära, samla och kamma av axen i en maskin skulle det kosta 12 till 15 dagsverken. Man bör satsa på eldrior. Man bör tröska så snart som möjligt. Beskrivning över olika rior och en ekonomisk plan för dess användning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1152 | Beskrivning över svenska kärrs uppodling | Anonym |
| 1786, dec BESKRIFNING ÖFWER UPODLINGEN AF QWARNKÄRRET, SOM INNEHÅLLER 10 GEOMETRISKA TUNNE- OCH 16 1/2 KAPPLAND, BELÄGET PÅ SVENSKBY RUSTHÅLLS EGOR, LYDANDE UNDER FAGERVIKS BRUK, I INGO SOCKEN, RASEBORGS WÄSTRA HÄRAD OCH NYLAND, HWILKET FÖRMENES I FORDNA TIDER WARIT ETT TRÄSK, OCH WID DESS UTLOPP DRIFWIT EN SQWALTQWARN. Under åren 1758-1784 utdikades och odlades ett träsk i Fagerviks bruk i Nyland. Arbetsbeskrivning och kostnad, samt inkomst på nya odlingen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1153 | Om gråstens klyvning | Modeer |
| 1786, dec OM GRÅSTENS-KLYFNING, I ANLEDNING AF HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR NÄSTFÖREGÅENDE MÅNAD. Att klyva sten med hjälp av krut är dyrt. Om man letar efter naturliga sprickor och trär in en träkil, som är skodd med järn och ganska lätt hamrar på den, spricker stenen. Finns bild på arbetsmetoden | ||
| ---------------------------- | ||
| 1154 | Märkvärdiga händelser i naturen | Anonym |
| 1786, dec MÄRKWÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN. I en sjö i Götlunda socken i Närke har plötsligt fisken flutit upp på land och legat död efter stränderna. Folk har tagit hand om den och saltat ned mycket, och fisken tycks inte vara skadlig till föda. Orsaken till fiskdöden känner man ej. Kanhända någon skadlig gas trängt upp ur botten. I Vassbo nära Hjälmaren var ett jordskalv, så att folk sviktade som i en gunga. Omedelbart under oss finns en vulkan, färdig att visa sig om Allmakten öppnar väg för den | ||
| ---------------------------- | ||