1144	Om stora barnhusinrättningens öden	Ulf, Carl Magnus
1786, nov OM STORA BARNHUS-INRÄTTNINGENS ÖDEN. Den 24 april 1624 beslutas att anlägga ett barnhus för värnlösa och övergivna ungdomars upptuktelse. GUSTAF ADOLPH ger tuktmästaren i Stockholm Joachim Firbrandt i uppgift att inrätta en anläggning för 100 barn. Den 30 oktober 1633 utfärdar Drottning CHIRISTINA privilegium för informatorn och hovpredikanten mäster Johan Mathiae att anlägga ett barnhus, där barnen skall få lära sig antingen bokliga konster, hantverk eller krigskonst allt efter vars och ens önskan. En öde plats vid Rörstrand doneras till evärdlig ägo. Sedan följer stadgar från 1650 till 1755. 1785 inrättas ett hem för spädare barn.
----------------------------
1145	Nödiga underrättelser vid åkerbruket	Creutz, Carl Gustaf
1786, nov NÖDIGE UNDERRÄTTELSER, SOM WID ÅKERBRUKET BÖRA I ACKT TAGAS. Åkern bör vara väl hägnad. För att undvika bottensyra måste åkern dikas. För lite dikning är skadligt, men för mycket minskar åkern, så det gäller att göra lagom. Åkern bör ligga i sol och inte i skugga av buskar och träd. Beredningen av jorden är viktig och man använder de redskap som lämpar sig bäst beroende på jordens beskaffenhet. En bonde bör själv, veta hur han skall handskas med utsäde och sådd och inte bara lita på anställda. Växelbruk är viktigt. Korn och vete trivs på samma jordar. Gödsling sker oftast vid midsommar, vilket är en olämplig tid då solen torkar ur gödseln dess verkande partiklar och bortför dem med luften. Bättre tid är på hösten.
----------------------------
1146	Underrättelser om linnevävnaden i Nätra socken	Anonym
1786, nov UNDERRÄTTELSE OM LINNE-LÄRFTS WÄFNADEN UTI NÄTRA SOCKEN. Kännetecken på fint lingarn är att det är gult till färgen eller vitt om det är blekt. Det skall kunna delas av borste och vara långt. I Nätra och flera av landsorterna revas lingarnet på haspel som är 2 1/2 aln i diameter. 100 varv gör en knäpp och 16 knäpp en haspelhärva. Vid Nyköpings Arbetshus och de flesta fabriker räknas annorlunda. Beskrivning av hur garnbommen bör vara placerad i förhållande till bröstbommen beroende på vilken sorts dräll man väver. Beskrivning av hur skedarna är indelade i pasmor. Recept på klister som man stryker på väven för att få den hållbarare och underlätta vävningen. Viktuträkning av inslagsgarnet. Tidsåtgång och spinnarlön. Vävlängd på en dag av olika kvaliteter. Garnuträkning och priser på garnet.
----------------------------
1147	Om matrabarber	Bergius, Peter Jonas
1786, nov OM MAT-RABARBER. P.J. Bergius ger anvisning på hur man kan använda Rheum Rhaponticum, som han kallar matrabarber. Stjälken och bladen ger en behaglig syra och kan blandas i alla slags soppor. Om man breder jord över stjälkarna vartefter de kommer upp blir de bleka till färgen och så möra att de kan ätas som sallad. Skall planteras på kalljord och växer sen år efter år. Bergius har lämnat frön från sina plantor till direktören Callström i Kungsträdgården vid Jakobs kyrka, där man kan erhålla dessa
----------------------------
1148	Om kors fodrande med rovor	Anonym
1786, nov OM KORS FODRANDE MED ROFWOR. I Gazette de France den 27 januari meddelas ett hushållsrön, som även vi bör ta del av. Kor, som fodras med rovor, ger god mjölk. Får får rent och lätt blod och fördrar köld. De föder ofta två lamm. Bröstsjuka mår ofta väl av rovmos.
----------------------------
1149	Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i landsorterna	Nyreen, C
1786, nov ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA. Ljusdals socken. De barnhusbarn som placerades i socknen förra året artar sig väl. De medförde mässlingen men sedan har inget barn varit sjukt eller dött. De trivs väl. Söderköping. Ganska god höskörd. Dålig höstsäd. Potatisen, som nu är i allmänt bruk, blev dålig på lerjord men bättre på sandjord, där den bör planteras. Ett märkligt regn, som efterlämnade gula droppar som satt kvar och torkade. De innehöll förmodligen pollen av tall och gran fast allmogen kallade det svavelregn
----------------------------
1150	Anmärkningar angående väderleken för oktober 1786	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1151	Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Om sädestorkningshus för allmogen	Patriotiska Sällskapet
1786, dec SWAR UPPÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HURU BÖRA SÄDESTORKNINGS-HUS, SÄRDELES FÖR ALLMOGENS OCH MINDRE FÖRMÖGNA LANDTHUSHÅLLARES BEHOF, BEQWÄMLIGAST OCH MED MINSTA KOSTNAD ANLÄGGAS? Fråga: Hur konservera säden på åkern vid mycken väta? Hur bevara den i spannmålsbodar utan att den blir förstörd? Hur kan man föda dagsverkfolket på vintern? Om man skär med lie, och räfsar och skylar, tar det tre dagsverken på 1 tunnland. Skulle man skära med skära, samla och kamma av axen i en maskin skulle det kosta 12 till 15 dagsverken. Man bör satsa på eldrior. Man bör tröska så snart som möjligt. Beskrivning över olika rior och en ekonomisk plan för dess användning.
----------------------------
1152	Beskrivning över svenska kärrs uppodling	Anonym
1786, dec BESKRIFNING ÖFWER UPODLINGEN AF QWARNKÄRRET, SOM INNEHÅLLER 10 GEOMETRISKA TUNNE- OCH 16 1/2 KAPPLAND, BELÄGET PÅ SVENSKBY RUSTHÅLLS EGOR, LYDANDE UNDER FAGERVIKS BRUK, I INGO SOCKEN, RASEBORGS WÄSTRA HÄRAD OCH NYLAND, HWILKET FÖRMENES I FORDNA TIDER WARIT ETT TRÄSK, OCH WID DESS UTLOPP DRIFWIT EN SQWALTQWARN. Under åren 1758-1784 utdikades och odlades ett träsk i Fagerviks bruk i Nyland. Arbetsbeskrivning och kostnad, samt inkomst på nya odlingen.
----------------------------