0121	Av Kungl. Patriotiska Sällskapets utsatte belöningar	Patriotiska Sällskapet
1777, juni AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTSATTE BELÖNINGAR
----------------------------
0123	Oförgripliga tankar om vissa författningars upplivande och vidtagande, till svenska lantbrukets tillväxt och förbättring	Anonym
1777, juli OFÖRGRIPELIGE TANKAR, OM WISSA FÖRFATTNINGARS UPLIFWANDE OCH WIDTAGANDE, TIL SWENSKA LANDTBRUKETS TILVÄXT OCH FÖRBÄTTRING Så länge ett land har fred, känner det inte sin styrka eller svaghet. Ett stort land med stor folkmängd har hopp om seger. Men arméer underhålls inte bara med pengar, där krävs stora förråd baserade på god lantskötsel och handel. Ett land kan inte lita till import under orostider. Sverige har alltför otillräckligt lantbruk. För att öka Kronans inkomster har inrättats kronobrännerier, som erfordra 300000 tunnor säd. För att klara detta behövs Magasiner, där överskott lagras. Sockenmagasiner är av den art, att de föröka sig av sig själva. Allmogen märker inte av någon försämring och kronan kan få sin säd till brännvin. Motståndarna till magasinen säger att priset kommer att sjunka och att lata bönder faller till ro med den tron att de alltid kan låna. Som det nu är kan en del inte betala sina utskylder. Fanns försörjning i magasinen skulle detta aldrig behöva hända. Omsorgen om lantbruket bör dock inte stanna med magasinens inrättande. Äganderätten hindrar många uppodlingar. Skattejorden får inte söndras. En utväg finns i 1681 års Husesynsförordning, som ålägger varje hemmansåbo att årligen uppta 1/2 tunnland ny mark. Om kronan betalade bonden 10 kannor brännvin, för att han levererat råg från 1 tunnland ny åker, tror jag kronan skulle vinna åtskilligt. Den gamla åkern skulle naturligtvis skötas som tidigare. Svenska lantbruket sköts illa, dels av okunnighet och dels av vårdslöshet. En jordägare i Skåne har uppmuntrat sina bönder till nyodling genom att lova hustrurna full besittning av jorden i deras livstid, om mannen dog. Dessutom har de sluppit nyodlingsdagsverken på herrgården för att inte tröttna. Ängen är mycket dåligt skött, men skulle enkelt förbättras genom plöjning. Atrificiella ängar bör anläggas. Brist på pengar är ofta anledning till att förbättringar inte genomförs. Lantmannen har ingenstans att låna. Både handel och fabriker har den möjligheten, vilket också bonden borde ha. En del av bränneriinkomsten skulle kunna användas. Landshövdingarna vore de rätta att ha översyn över detta utlåningssystem. Kyrkoherdarna skulle inrätta åkerbrukssällskap för att sprida kunskap om förbättringar. Vår allmänna lag säger, att bonden skall sin åker väl hävda och göda, röja ängar och uppta så mycket till åker och äng som brukas kan, annars får han böta. Kronofogden skall vart tredje år hålla syn på kronojorden. Om bonden lagt åker i linda, låtit svinen uppgräva får han böta. Frälseman skall också hålla syn med sin frälsebonde. Åkerbrukssällskapen skulle övervaka att lagen följdes. Alla utskylder skulle betalas i säd, då bonden ofta har svårt att skiljas från 1 daler. Soldaterna lägger ofta inte ner stort arbete på sin jord. Det vore bättre att deras arbetskraft användes till allmänna arbeten, vägbyggen, prästgårds- och tingsbyggnader, när de var fria från exercisen. Överflödet i klädedräkten har tilltagit bland bondens döttrar, vilket borde förbjudas. En dräng får vara beredd på 300-400 daler i bröllopsgåvor, vilka pengar bättre borde användas till dragare och redskap. Även tjänstefolkslönerna är för höga. Bondbröllop med fest i en vecka för 40-50 personer är alldeles för dyra och hindrar många dagsverken. 2 dagar skulle räcka. Husen på landet är också onödigt stora med skogsbrist som följd.
----------------------------
0124	Anmärkningar om överstelöjtnant Anckarströms avhandling om åkerjordens beredning i HushållsJournalen dec 1776	Anckarström, Jacob Johan
1777, juli ANMÄRKNING WID ÖFWERSTE-LIUTENANTEN OCH RIDDAREN ANCKARSTRÖMS AFHANDLING OM ÅKERJORDENS BEREDNING M M INFÖRD UTI HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR DEC MÅNAD 1776 Det är sant att en åkerman aldrig bliver fullärd. Han har att lära mekaniken i sina redskap och att förstå jordens art. Väderleken, som han är så beronde av kan han ändå inte styra. Jordens körande är skadlig endast då den är torr och luften ren och torkande. Tidigt på våren och i stark väta måste den dock köras för att befria jorden från de dunster den innehåller. Den gamla regeln, att gammalt träde är bättre än nytt snede, är falsk. Rotmasken ökas inte av för mycket körning. Mycket körning förhindrar inte ogräs. Om diken råder det olika mening. En del påstår att smala åkrar och diken är bäst, medan andra säger, att inte fler diken än att överflödsvattnet rinner bort är nödvändigt. Vattnet kan dock behövas på åkern. Ett underligt påstående är att många diken befordrar solen och luften att tränga in i jorden och göra den fruktsam. Önskar någon kemist ville utreda detta.
----------------------------
0125	Sätt att föröda ohyra på unga fruktträd	Anonym
1777, juli SÄTT AT FÖRÖDA OHYRA PÅ UNGA FRUGTTRÄD Inget kan vara nöjsammare än att anlägga en trädskola. Inget är ì mera förtretligt, då plantorna skadas av ohyra. Mullvaden är inte så farlig, som man tror. Den äter inte ì trädrötter utan gräsrötter. Man skall därför hålla rent från ì ogräs. På våren skall all snön bort, annars gör mullvaden gångar ì mellan snön och jorden och där stryker allting med. Bladlössen är svåra och en gråluden mask äter knoppar, blad ì och bark. Han spinner in sig i ett nät och klibbar ihop bladen. ì Allt måste plockas bort. En liten grå mångfotad insekt, som knappt syns, äter knoppen ì och hjärtbladen. Botemedlet är att koka en stark lut av tarvlig rulltobak och ì pensla på trädet.
----------------------------
0126	Rön om potatis	Anonym
1777, juli RÖN OM POTATOES Några har klagat att potatisodling i grop inte lyckats. Förmodlingen beroende på att solen inte nått ner till plantans rötter. Jag grävde ett dike i öst- västlig riktning, så att morgon och aftonsolen skulle nå dit. I diket planterade jag med en alns mellanrum potatis. Så fort plantorna visade sig fyllde jag igen dikena genom att varje dag påföra litet jord. Detta fortsatte tills plantorna stod i en ganska hög jordvall. Även under en lång torka klarade sig växten. Om man på våren tar bort de flesta ögonen på potatisen, skjuter de kvarvarande bättre skott. Jag förvarade potatisen under vintern i en jordhög. Potatis sönderkokad och blandad i kreaturens dricka ökade mjölkens ymnighet. Man borde pröva att släppa kreaturen på potatisåkern. Skulle ryktet att potatisblast är giftig vara sant, visar det sig. Den som föreslår att använda potatisblad istället för tobak blir nog ensam om sin smak. Växten kan dock användas till en del, fast den inte duger till allting.
----------------------------
0127	Beprövad och av engelska vetenskapssociteten gillad uppgift att förekomma sot på vete	Anonym
1777, juli BEPRÖWAD OCH AF ENGELSKA WETENSKAPS-SOCITETEN GILLAD UPGIFT, AT FÖREKOMMA SOT PÅ HWETE Man slår 70-80 kannor vatten i ett bryggkar och en fjärding osläckt kalksten, låter stå i 30 timmar. Tappas av så klart som möjligt i ett annat kar och häller i salt. I denna lut stöper man vetet i en vid korg. Man låter korgen rinna av över luten en halvtimma och sedan är säden färdig att sås efter 24 timmar. Denna metod är använd i 30 år och aldrig har det funnits sot på vetet.
----------------------------
0128	Ett sätt att stöpa vete som skall bringa det till en förunderlig fruktbarhet	Anonym
1777, juli ET SÄTT AT STÖPA HWETE, SOM SKAL BRINGA DET TIL EN FÖRUNDERLIG FRUGTBARHET, UPGIFWET AF EN ENGELSMAN Kalksten upplöst i regnvatten omrördes flera gånger under 3 dagar. Östes i ett annat kar och blandades med salpeter och duvträck. Blandningen skall stå i 4 dagar. Sedan stöpte han vetet i 18 timmar och lät det lufttorka. Andra gången 12 timmar och tredje gången 6 timmar. Såddes glest. Den kvarblivna massan blandades med jord, där ärter såddes om våren, som växte oerhört. Har man inte duvträck, kan hönsträck duga.
----------------------------
0129	En engelsmans försök att åstadkomma en stark och fet höväxt	Anonym
1777, juli EN ENGELSMANS FÖRSÖK AT ÅSTADKOMMA EN STARK OCH FET HÖWÄXT Han lägger ett stycke land i träde 1 1/2 år. Plöjer, harvar och vältar det ganska ofta och väl. Där sår han havre blandad med klöver och höfrö. På hösten skärs havren och ännu mer klöver sås. Stubben slås med lie och höfröna räfsas ner i jorden. Därpå sprids god jordmylla och gödsel. Nästa år slår man inte förrän höet fröat sig självt. Han har också lyckats med rovodling genom att hacka ner dem i mager jord.
----------------------------
0130	Sätt att vidmakthålla sprutor och andra läderarbeten	Anonym
1777, juli SÄTT AT WIDMAGTHÅLLA SPRUTOR OCH ANDRA LÄDER-ARBETEN Vanligen smörjs vattensprutor med silltran, vilket lädret inte mår bra av. En saldelmakare föreslår, att man blandar rovolja, talg och rottjära. Osaltat ister kan ersätta rovoljan. För att upphänga vagnskorgar har han tagit sadelgjord och dragit den genom tjära och talg. Sadelgjorden vikes och sys över med läder. På detta sätt sparas till en vagn 2 1/2 oxhudar, och den blir betydligt starkare.
----------------------------