| 1140 | Anmärkningar angående mjölkkor, smör och ost | Anonym |
| 1786, okt ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE MJÖLKEKOR, SAMT SMÖR OCH OST Högbenta kor är dåliga mjölkkor, medan bruna är de bästa. Stora svarta rättikor, nässlor, palsternackor, rovor och kålblad befordrar mjölken. Ju mer en ko mjölkas, desto mer mjölk ger hon. Mjölkpigans förhållande till djuren är också viktigt. Mjölkkärlen måste var rena. Om smöret inte kärnar anses det ofta bero på häxeri, antingen i kärlet, mjölken eller luften. Glasbunkar är de bästa kärlen. De glaserade krukmakarkärlen kan innehålla bly. De bör aldrig användas till sur mjölk. Snygghet och renlighet är viktig i mjölkkammaren. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1141 | Årsväxt i Östergötland på några år. | Anonym |
| 1786, okt ÅRSWÄXT I ÖSTERGÖTLAND PÅ NÅGRA ÅR Östergötland har räknats som en kornbod, som kunnat sälja till kringliggande platser. Detta beskriver Broocman i sin beskrivning av Östergötland. Nu har emellertid landet drabbats av missväxt. Missväxten beror på väderleken och inte på jordmån eller dålig skötsel. Uppteckning från 1771-1785 av höskörd och säd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1142 | Anmärkningar angående väderleken för september 1786 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1143 | Ittershagens uppgift att bereda takspån mot eld och röta | Arbin, A M v |
| 1786, nov ÖFWERSÄTTNING AF HERR GEORG CHRISTIAN ITTERHAGENS PÅ TYSKA SPRÅKET FÖRFATTADE UPGIFT, AT GÖRA TAKSPÅN OANTÄNDLIG WID ELDSWÅDOR OCH WARACKTIG EMOT RÖTA. Att kalk, släckt med hett vatten, kan konservera träspån så att risk för brand minskar, menar Itterhage efter experiment, som han gjort. Dessutom blir spånen ej utsatta för röta. Man gräver en grop och kläder den invändigt med bräder. Däri varvar man kalk och spån, som får ligga flera veckor. Han föreslår att man behandlar skeppsplankor på samma sätt för att undvika skeppsbrand. Att övertäcka kruttunnor med kalk skulle hjälpa mot eld. Arbin har reservationer mot sättet, men menar att om det fungerar borde man använda det på golvplankor, som ibland med stor skada lossnar där de är fästade i murar. Han tror att det kan bero på sanden som är blandad i murbruket. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1144 | Om stora barnhusinrättningens öden | Ulf, Carl Magnus |
| 1786, nov OM STORA BARNHUS-INRÄTTNINGENS ÖDEN. Den 24 april 1624 beslutas att anlägga ett barnhus för värnlösa och övergivna ungdomars upptuktelse. GUSTAF ADOLPH ger tuktmästaren i Stockholm Joachim Firbrandt i uppgift att inrätta en anläggning för 100 barn. Den 30 oktober 1633 utfärdar Drottning CHIRISTINA privilegium för informatorn och hovpredikanten mäster Johan Mathiae att anlägga ett barnhus, där barnen skall få lära sig antingen bokliga konster, hantverk eller krigskonst allt efter vars och ens önskan. En öde plats vid Rörstrand doneras till evärdlig ägo. Sedan följer stadgar från 1650 till 1755. 1785 inrättas ett hem för spädare barn. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1145 | Nödiga underrättelser vid åkerbruket | Creutz, Carl Gustaf |
| 1786, nov NÖDIGE UNDERRÄTTELSER, SOM WID ÅKERBRUKET BÖRA I ACKT TAGAS. Åkern bör vara väl hägnad. För att undvika bottensyra måste åkern dikas. För lite dikning är skadligt, men för mycket minskar åkern, så det gäller att göra lagom. Åkern bör ligga i sol och inte i skugga av buskar och träd. Beredningen av jorden är viktig och man använder de redskap som lämpar sig bäst beroende på jordens beskaffenhet. En bonde bör själv, veta hur han skall handskas med utsäde och sådd och inte bara lita på anställda. Växelbruk är viktigt. Korn och vete trivs på samma jordar. Gödsling sker oftast vid midsommar, vilket är en olämplig tid då solen torkar ur gödseln dess verkande partiklar och bortför dem med luften. Bättre tid är på hösten. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1146 | Underrättelser om linnevävnaden i Nätra socken | Anonym |
| 1786, nov UNDERRÄTTELSE OM LINNE-LÄRFTS WÄFNADEN UTI NÄTRA SOCKEN. Kännetecken på fint lingarn är att det är gult till färgen eller vitt om det är blekt. Det skall kunna delas av borste och vara långt. I Nätra och flera av landsorterna revas lingarnet på haspel som är 2 1/2 aln i diameter. 100 varv gör en knäpp och 16 knäpp en haspelhärva. Vid Nyköpings Arbetshus och de flesta fabriker räknas annorlunda. Beskrivning av hur garnbommen bör vara placerad i förhållande till bröstbommen beroende på vilken sorts dräll man väver. Beskrivning av hur skedarna är indelade i pasmor. Recept på klister som man stryker på väven för att få den hållbarare och underlätta vävningen. Viktuträkning av inslagsgarnet. Tidsåtgång och spinnarlön. Vävlängd på en dag av olika kvaliteter. Garnuträkning och priser på garnet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1147 | Om matrabarber | Bergius, Peter Jonas |
| 1786, nov OM MAT-RABARBER. P.J. Bergius ger anvisning på hur man kan använda Rheum Rhaponticum, som han kallar matrabarber. Stjälken och bladen ger en behaglig syra och kan blandas i alla slags soppor. Om man breder jord över stjälkarna vartefter de kommer upp blir de bleka till färgen och så möra att de kan ätas som sallad. Skall planteras på kalljord och växer sen år efter år. Bergius har lämnat frön från sina plantor till direktören Callström i Kungsträdgården vid Jakobs kyrka, där man kan erhålla dessa | ||
| ---------------------------- | ||
| 1148 | Om kors fodrande med rovor | Anonym |
| 1786, nov OM KORS FODRANDE MED ROFWOR. I Gazette de France den 27 januari meddelas ett hushållsrön, som även vi bör ta del av. Kor, som fodras med rovor, ger god mjölk. Får får rent och lätt blod och fördrar köld. De föder ofta två lamm. Bröstsjuka mår ofta väl av rovmos. | ||
| ---------------------------- | ||