| 1134 | Om nyttjandet av tobak: Kungl. Kollegii Medici underdåniga betänkande av den 22 augusti 1785 | Anonym |
| 1786, sept OM NYTTJANDET AF TOBAK: KGL. COLLEGII MEDICI UNDERDÅNIGA BETÄNKANDE AF D. 22 AUG 1785 Kungl. Maj:t har genom en Instruktion befallt Kollegium Medici att ta reda på orsakerna, varför en del orter är mer osunda än andra och vilken ändring bör vidtagas. I stöd av denna befallning vill vi visa på tobakens skadliga påföljder. Inte bara äldre utan även ungdom har fått den inrotade vanan att bruka tobak. Den finns bekvämligt tillgänglig och odlas överallt till lantbrukets skada och förlust. Tobaken försvagar matsmältningen och påverkar nerverna genom sin narkotiska egenskap. Att alldeles förbjuda ett så inrotat missbruk torde inte gå. Men inskränkningar i allmogens planteringar till förmån för nyttiga växter vore önskvärt. Odlingarna borde ske i städerna. Om beredningen skedde i fabriker, skulle det vara mindre skadligt för hälsan. Dessutom måste varan köpas för reda pengar, vilket också skulle försvåra åtkomsten, särskilt för ungdomen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1135 | Om tak av sågspån | Leyel, Carl |
| 1786, sept OM TAK AF SÅGSPÅN I anledning av rön publicerade i Hushållnings-Journalen har jag gjort försök att täcka tak med sågspån. Detta har lyckats bra. Det har legat ett år utan att läcka. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1136 | Anmärkningar angående väderleken för augusti 1786 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1137 | Anmärkningar vid gråstenshuggningen i Karlskrona | Henschen, Erasm. Gabr. |
| 1786, okt ANMÄRKNINGAR WID GRÅSTENSHUGGNINGEN UTI CARLSCRONA Om man inte hittar lämpligt material till huggning kan klyvning vara värt att försöka. Sandsten spricker av väta och köld, men gråstenen står emot. Den ljusa gråstenen är mest lämplig till huggning. Den finns i Blekinge. Ritning och beskrivning på de franska verktygen som används. Dessa verktyg är så enkla, att vilken smed som helst som får en mall, kan tillverka dem. Beräkning av priser och dagsverken. Enklast är att spränga kullerstenar och sedan med ett enda slag hugga dem raka. Beskrivning på olika sätt att klyva. Gråstenshuggningen har med fördel använts vid den nya dockbyggnaden i Karlskrona. Tabell på kostnaden. När en stenhuggare antages får han ett nummer, som följer honom. Detta nummer målas i romerska siffror med tjära på hans verktyg. Även stenen märks. Varje stenhuggare har tillåtelse att vara närvarande, när andras stenar mäts, anmärka på felen och föra journal. Springer en sten sönder under arbetet betalas 2/3. Om han på något sätt skadar sina kamraters arbeten eller anger sig sjuk utan att vara det, blir han avskedad. Den som anger honom får belöning. Blir han sjuk får han viss ersättning. Premier utbetalas till de flitigaste. Ritning och beskrivning på olika stenar huggna på olika sätt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1138 | Rön och försök vid mossars och kärrs uppodling | Hisinger, J |
| 1786, okt RÖN OCH FÖRSÖK WID MOSSARS OCH KÄRRS UPODLING När jag uppodlat kärr, har jag första året bara upptagit ett dike längs med. Senare grävs diken mellan huvuddikena. Det uppgrävda skall läggas ut mitt på tegen. Nästa år torvas tegen av och torven läggs i hög att ruttna. Är det vit lös mossa har jag prövat att bränna av den. Redan i slutet av juli har jag sedan sått med rotråg. Dikena måste rensas varje år. Blir kärren fortfarande gyttjiga påförs sand. När gräset försvinner på mossarna, finns alltid mossa och trädgrenar som skjutits upp. Då får man ta bort rötterna, göda och så igen. De ger då fullgod avkastning och lönar kostnaden. Jag har också planterat potatis och rotfrukter, vilka blivit bra. Morötter och sockerärter blir inte tillräckligt söta. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1139 | Några anmärkningar om väderlekens förhållande efter årstiderna | Creutz, Modeer |
| 1786, okt NÅGRA ANMÄRKNINGAR OM WÄDERLEKENS FÖRHÅLLANDE EFTER ÅRSTIDERNA Väderlekens skiften bör göra, att vi söka efter orsakerna. En del växter, som visar sig tidigt på våren, förebådar torr sommar och andra väta. Ett flitigt granskande av detta skulle gynna våra efterkommande. Visar sig mycket blåklint, blir nästa års skörd svag. Mycket ekollon visar att hösten blir lång och vacker. Tranärter visar på våt höst. När getingarna bygger under tak blir det våt höst, bygga de i jorden blir det torrt. Mycket rönnbär tyder på våt höst. Fäller hästar och kreatur håren tidigt blir det tidig vår. När haren, som har färg av snön, växlar i färg blir vintern lång. När möss söker sig till husen kommer vintern. Om mullvaden kastar upp stora högar blir vintern kall. När vattensorkar bygger på land blir vattendragen bottenfrusna. När myrorna svärmar flitigt blir god sommar. Jag har sett myrstackar på holmar, som måste ha kommit till genom att honan flugit dit. När väppling och harsyra vänder upp bladen blir blåst. Tillägg av Modeer. Årstiderna rätta sig inte efter den borgerliga almanackan. Man måste rådfråga naturen själv. Vilken kunskap skulle lantmännen ha, om de ägde en almanacka hämtad av iakttagelser ur naturen. Vårens början med blåsippor och hästhov. Vårens medeltid med vitsippa och kabbeleka. Vårens slut med hägg, gräset börjar växa, smöret blir gult och enen ryker. Sommarens början med rönnens blomning, rågen går i ax. Sommarens medeltid när ärten och blåklinten blommar, smultronen mognar. Sommarens slut när hallonen mognar och skörden börjar. Höstens början när ljungen blommar och sädesmannen manas ut på fältet. Höstens medeltid när äpplena och lingonen mognar och skogen gulnar. Höstens slut när lövet faller och svalan flyttar. Den odödlige Linné har redan genom sin Calendarium Florae banat väg till en Naturens Almanacka. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1140 | Anmärkningar angående mjölkkor, smör och ost | Anonym |
| 1786, okt ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE MJÖLKEKOR, SAMT SMÖR OCH OST Högbenta kor är dåliga mjölkkor, medan bruna är de bästa. Stora svarta rättikor, nässlor, palsternackor, rovor och kålblad befordrar mjölken. Ju mer en ko mjölkas, desto mer mjölk ger hon. Mjölkpigans förhållande till djuren är också viktigt. Mjölkkärlen måste var rena. Om smöret inte kärnar anses det ofta bero på häxeri, antingen i kärlet, mjölken eller luften. Glasbunkar är de bästa kärlen. De glaserade krukmakarkärlen kan innehålla bly. De bör aldrig användas till sur mjölk. Snygghet och renlighet är viktig i mjölkkammaren. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1141 | Årsväxt i Östergötland på några år. | Anonym |
| 1786, okt ÅRSWÄXT I ÖSTERGÖTLAND PÅ NÅGRA ÅR Östergötland har räknats som en kornbod, som kunnat sälja till kringliggande platser. Detta beskriver Broocman i sin beskrivning av Östergötland. Nu har emellertid landet drabbats av missväxt. Missväxten beror på väderleken och inte på jordmån eller dålig skötsel. Uppteckning från 1771-1785 av höskörd och säd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1142 | Anmärkningar angående väderleken för september 1786 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||