1106	Stuterier	Creutz, Carl Gustaf
1786, maj NÖDVÄNDIGHETEN AF FULLSTÄNDIGA ANNOTATIONS-BÖCKER WID STUTERIERNA. Nödvändigt att föra fullständiga anteckningar vid stuterierna, så att man så småningom kan avföra de djur som ha sämre egenskaper. De dåliga egenskaperna ha en förmåga att sprida sig. Angående hästars längd. Långa hästar anses vackrare men är svagare. En kort häst är mer samlad, har närmare väg till hjärta och pulsar och blir därför starkare. Bonden bör skaffa sig goda hästar, eftersom hans välfärd är i hög grad beroende av dessa. Tyvärr får hästarna i Sverige arbeta onormalt mycket och fram för allt börja i för unga år. Stallbyggnaden skall byggas på torr mark och göras dragfri samt med så god plats att hästen kan lägga sig ned. Man föreslås skaffa hästar av norsk eller finsk avel. De hästarna trivas väl här. Man bör inte köpa häst på marknader. Ej heller byta häst med någon, ty byte är gjort för gäckeri. Att undersöka tänderna är viktigt. Hästar skall inte åderlåtas och man skall vara försiktig med mediciner. Hästar kan få starr och vara närsynta. Då är de ofta skygga. Glöm inte ge hästen salt. En blandning med hästar från sydligare länder skulle vara av godo för alla länder. Sydländerna behöver hästar från Norden, men är svåra att övertyga om detta.
----------------------------
1124	Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets Boksamling	Patriotiska Sällskapet
1786, juli FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING 160 böcker in octavio
----------------------------
1125	Anmärkningar angående väderleken för juni 1786	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1126	Om lanthushållningens upphjälpande och förkovrande i synnerhet i Småland	Keij, Johan
1786, aug OM LANDTHUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE OCH FÖRKOFRANDE, I SYNNERHET UTI SMÅLAND Alla trogna undersåtar bör verka för att giva Gud vad honom tillhörer och Konungen vad honom tillhörer. Jordbrukaren har inte den sämsta lotten. Han lever tryggt i sin koja och får sköta sig själv. Ett rikes styrka står med folkökningen. Därför är hemmansklyvningar tillåtna, bonden får utlagor om han har 4 barn hemma, vid missväxt finns magasiner att låna ur, vid överflöd kan säden säljas för stadgat pris till brännerierna. Patr. Sällskapet hedrar den som utmärker sig i lanthushållningen. Om hustomter, deras indelning, byggande, odlande och planterande. Hustomterna skall vara stora, dels med tanke på eldsvåda och dels så att flera hushåll ryms. Beskrivning på hur en tomt skall indelas. 4 askar planteras, då ormar inte trivs i dess närhet. Utanför den ingärdade tomten läggs gatan, som leder till ladugårdsplanen. Sädesstuga med spis och badstuga byggs längst bort. Om gödselns förökande. Gödseln är guldgruvan, ur vilken jordbrukaren hämtar sin förmögenhet. Beskrivning av en kompost. Lövet som faller på ängarna skall räfsas samman och användas som strö i ladugården och föda till fåren. All urin efter människor samlas. Större grenar och stubbar samlas till milor, som tänds. Askan används som gödsel. Om höfrös samlande. När höet körs in, vältes det av så att fröna faller på ett lakan. Även på stället där höet gives till djuren samlas fröna. Om ängens förändrande och förbättrande. Alla barrträd på ängen skall tas ned. Att alla hårdvallsängar i forntiden varit åker syns på upplagda rör och renar. Ängen delas i 12 stycken, som bearbetas på olika sätt. Torven tas upp och vändes. Rensa från stenar och fyll igen hålen. Vart 12:e år upptas ängen till åker. Att odla upp mossar kan inte en vanlig bonde klara. Det är ett arbete för adeln.
----------------------------
1127	Hammarsmedshärd vid Strömfors bruk i Finland är inrättad med rör, att förekomma eldsvådor av gnistor	Anonym
1786, aug HAMMARSMEDS-HÄRD VID STRÖMSFORS BRUK I FINLAND, INRÄTTAD MED RÖR, AT FÖREKOMMA ELDSWÅDOR AF GNISTORS UTSPRIDNING Ritning och beskrivning.
----------------------------
1128	Om odling av en både för människor och boskap till föda tjänande rotväxt	Anonym
1786, aug OM ODLING AF EN BÅDE FÖR MÄNNISKOR OCH BOSKAP TIL FÖDA TJENANDE ROT-WÄXT Denna rotfrukt ersätter foderbristen vid alla tillfällen, men förtjänar att odlas även annars. Inga skadedjur bryr sig om den och den är inte kostsam att odla. Den suger inte ut jorden och fredar sig för brand. Den kallas Turnips. Både roten och bladen används. Kan planteras var som helst, där det finns ett litet utrymme. I juli bryter man av den första blasten och gräver upp jorden runt rötterna. Sedan avbladas de var 12-15 dag. Alla djur gillar dem. Det finns knappast något bättre foder. Bladen används av människan som spenat och roten kan under vintern kokas. Bättre än rovor och rödbeta.
----------------------------
1129	Sammandrag över utskeppningen ifrån Stockholm för år 1785	Anonym
1786, aug SAMMANDRAG ÖFWER UTSKEPPNINGEN IFRÅN STOCKHOLM FÖR ÅR 1785 Redovisas de varor som utskeppats. Importen av spannmål, fiskvaror, frukt, färg, garn, läder, mineralvatten, oljor, papper, silke, specerier, socker, tobak, ull, viktualier, viner samt diverse varor. Utskeppningen från Göteborg.
----------------------------
1130	Anmärkningar angående väderleken för juli 1786	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1131	Om lanthushållningens upphjälpande och förkovrande i synnerhet i Småland	Anonym
1786, sept OM LANDTHUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE OCH FÖRKOFRANDE, I SYNNERHET UTI SMÅLAND (FORTS) Om odalåker och utsäden. En häst är som dess skötsel och så är det med åkern också. Missväxt härleder ofta från lantbrukarens mindre eftertanke, tröghet och försummelse. Betydande hinder om inte storskifte skett. Tvesäde rekommenderas särskilt på sandjord. Ju mindre åkrar desto mer sällan får jorden vila. Lera och särskilt märgel förbättrar jorden. Är jorden sur och tung hjälper sand. Stenrensning och dikesanläggning. Diken avleder vatten och lämnar luften fritt tillträde till växten, som blir upplivad. Under sura höstar måste man torka säd, åtminstone till utsäde. Den säd som växt på en åker, kan bara användas till utsäde där i 3 år, sedan måste man köpa eller byta med grannarna. Sådden sker i torrt och varmt väder. Höst- och vinterråg trivs i Småland om jorden är väl beredd och gödslad. Lin sås oftast på trädesjorden. Om betesängar, deras indelning och stängsel. Då boskapen haft en mager vinter, blir våren och sommaren ingen fägnad om betet är dåligt. Man måste dela betet i mindre ängar, så att de hinna växa till sig och inte trampas och sölas. Det fordras en kalvhage, 2 hästhagar, 2 oxhagar och 4 kohagar. Betet ömsas var fjortonde dag. Fåren går på trädesgärdet. Ungboskapen får söka sin föda på utmarken. Gott vatten är lika viktigt som bete. Man bör försöka få levande stängsel, genom att lägga ned alkvistar med frön. Djupa diken runt betet är kostsamt, men dikesjorden blandad med hack av kvistar ger utmärkt gödning. Om beteshagarnas utsöndrande från utmarken. Beteshagarna skall en gång för alla avsöndras från skogen. Om boskapsavel. Allmogens välmåga kommer av boskapsskötseln. Utan dess spillning kan åker och äng inte bestå. Boskapen ger mjölk, kött, talg, skinn, hudar, hår och ull. Man bör inte ha fler djur än man kan underhålla. Djuren skall fodras 4 gånger om dagen med halm, hö, löv, nässlor, rovor och sillhuvuden. De skall hållas rena och man skall tala väl med dem. På detta sätt ger 2 välfödda kor mer än 4 magra. Kalvar bör påläggas, men inga som har mindre än 8 framtänder. De uppföds inne hela första året med enelag, surmjölk och vassla. Ungdjuren skall ha salt och gnidas i munnen med salt varje vecka. Svansar och manar klipps på hösten. Fåraveln bör förbättras med bättre baggar, så att ullen blir finare. De fodras inne i fårhuset under vintern och skall ha tillgång på sleke av salt, malört och enbär. Får äter gärna löv, men bör ha tillgång på hö också. Svin är avelsamma. De måste dock alltid vara ringade. Bin är de minst kostsamma husdjuren. De behöver tillsyn under svärmningen och dragfria hemvist. Kuporna bör stå mot norr, så att de inte värms av vårsolen för tidigt. Bin har som andra kreatur ont om födan om de blir för många. Därför bör man plantera blomrika träd, om man skall lyckas med biodling. Om svedjande och skogars vård. Säd på svedjeland blir riklig och skogen växer fort på jord som varit svedd. Inget svedje bland björk. De ger rikligt med löv och trä till redskap och ved. Granarna underkvistas och stammarna tas till gärdsel. Ljung och lingonris skall inte svedjas, utan förruttnas under granris. Inget svedje sker förrän träden är så stora att de kan nyttjas till ved eller gärdsel. Granen ersätts på 30 år. Tallen på 40. Man bör bara svedja till beteshagar eller vid bergverk, där kolning förekommer. De som säljer produkter ur skogen bör vara varsamma. Om lövträds planterande. Träd bör avlas med frö och inte genom att flytta ett halvvuxet träd. Allmogen bör beflita sig om ekplantering. Man låter svinen upprota marken och där sås ekollon. Där sås hägg, oxel och rönnbär för att tvinga eken att växa rak. Senare kan man hacka upp platsen och så höfrö. Denna plantering länder en jordbrukare till heder, då han inte själv får någon nytta av den. Om allmogen följer dessa rekommendationer förbättrar de sina hemman. En bondes främsta styrka består i många barn, då detta arbetssättet kräver många händer.
----------------------------