1100	Kolningssätt	Lagersvärd, F
1786, april PROFKOLNING EFTER HERR COMMINISTERN, MAGISTER TOLLS KOLNINGS-SÄTT. Jag, som hört magister Toll berätta om kolningen, gjorde efter hans recept. Dock fick jag inte hans resultat. Jag bad att få låna hans dräng. Efter flera försök uppdagades att Toll använde granskog, vilket ger mer kol än tall. Kolen från tall är dock bättre. Jag gjorde tre milor och lät flera ståndspersoner vara med vid rivandet. Inför tinget gick de ed på att kolningen gått rätt till. Jag får hela tiden mindre kol än Toll och begär nu av honom att han offentligt undervisar om sin metod.
----------------------------
1101	Anmärkningar angående väderlek och varupriser i landsorterna	Anonym
1786, april ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA Gisslarbo. Flera milor brann, då kolarna för den myckna snön inte kunde komma till dem. Följden har blivit att tackjärnspriserna stigit. Nu har vi gott före och körslorna sker med bekvämlighet. Alla sjöar norr om Södertälje är farbara. Ångermanland. God skörd, vilket sänkt priserna. Skanör. I början av månaden stark köld, sedan mängder av snö. Ett enda fartyg har strandat vid revet. Bohuslän. Den 17 februari. Isen har brutits upp av stormen och sillen visat sig i stor mängd. Detta har uppmuntrat trankokarna.
----------------------------
1102	Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling	Patriotiska Sällskapet
1786, april FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING Redovisas Nummer 40-118 i octavio
----------------------------
1103	Anmärkningar angående väderleken för mars 1786	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1104	Ekonomiska försök av en finsk nybyggare	Anonym
1786, maj OECONOMISKA FÖRSÖK AF EN FINSK NYBYGGARE. Noggrann redovisning av mjölkmängd, smörmängd och ostmängd på gården. Bonden tror sig kunna förbättra rasen och förmera mjölktillgången. Funderingar om tidpunkten att så råg.
----------------------------
1105	Om den fria teckningsskolan i Paris	Barchaeus, Wetterqvist
1786, maj OM DEN FRIA TECKNINGS-SCHOLAN I PARIS. 1765 inrättades i Paris en skola för slöjdidkares uppfostran. Så snart skolan öppnades anmäldes 1500 elever. De delades in i grupper och undervisades i räkning och geometri, byggnadskonst, människofiguren och djuren, blommor och ornamenter. Efter avslutad undervisning uppmuntras de med gesäll- och mästarbrev samt medaljer. Var tredje månad delas ut ett betyg. Månadernas dagar är skrivna på tre rader. Om eleven varit frånvarande stryks ett snett streck över den dagen. Om eleven får ett rakt streck över dagen betyder det att man är missnöjd med honom. Föräldrar eller mästare skall varje månad besöka skolan för att efterfråga elevens förhållanden. Varje dag hembär eleven en jetong för att visa upp hemma, som ett intyg att han deltagit i undervisningen. Efter parisisk sed finns schweizaren, som bor vid skolans ingång och har ansvar för all material och ordningen på skolan. Ostyriga elever kastar han ut så att undervisningen inte störs. Skolans lärare antas efter att ha lämnat arbetsprov. Skolans ekonomi betungar inte den franska staten, utan lever på frivilliga sammanskott och insättningar. Man äger lotter i skolan, till ett antal av 377 stycken. Bland ägarna märks konungen, prinsar och prinsessor. Även i andra franska städer finns teckningsskolor. I Stockholm finns en Kungl. Målare- och Bildhuggare Academie, grundad av konungen 1777 och helt kostnadsfri. Skolan är indelad i: 1) Modellskolan, där det tecknas efter naken modell. Antalet lärjungar är 20. 2) Gipsskolan, där det ritas efter antiker och gipsmodeller. Antalet elever är 8. 3) Arkitekturskolan, där man studerar grunderna till arkitekturen. Antal, så många som få rum runt bordet. 4) Praktiska geometrin, perspektiv och målaranatomin. 5) Nedre skolan, där nybörjare undervisas i figurprinciperna, ornamentik och landskapsritningar. Reglerna för skolan, skall var anslagna på dörren. 1) Var och en, som ritar efter levande modell, skall visa upp sitt arbete och få det godkänt. 2) Är akademiens ämbetsmän nöjda med sökandes arbete, får han ett skriftligt bevis. 3) Eleverna får inte införa värjor i arbetsrummet. 4) Var och en skall vara försedd med papper, kritor och bröd, så att inget onödigt spring skall hindra undervisningen. 5) Lärjungarna skall i god ordning inta sina platser. De som har rätt att välja platser går först. 6) Alla är skyldiga att visa sina ritningar och få dem korrigerade. 7) Var och en skall uppträda med ordning, anständighet och vördnad, eljest blir han avvisad.
----------------------------
1106	Stuterier	Creutz, Carl Gustaf
1786, maj NÖDVÄNDIGHETEN AF FULLSTÄNDIGA ANNOTATIONS-BÖCKER WID STUTERIERNA. Nödvändigt att föra fullständiga anteckningar vid stuterierna, så att man så småningom kan avföra de djur som ha sämre egenskaper. De dåliga egenskaperna ha en förmåga att sprida sig. Angående hästars längd. Långa hästar anses vackrare men är svagare. En kort häst är mer samlad, har närmare väg till hjärta och pulsar och blir därför starkare. Bonden bör skaffa sig goda hästar, eftersom hans välfärd är i hög grad beroende av dessa. Tyvärr får hästarna i Sverige arbeta onormalt mycket och fram för allt börja i för unga år. Stallbyggnaden skall byggas på torr mark och göras dragfri samt med så god plats att hästen kan lägga sig ned. Man föreslås skaffa hästar av norsk eller finsk avel. De hästarna trivas väl här. Man bör inte köpa häst på marknader. Ej heller byta häst med någon, ty byte är gjort för gäckeri. Att undersöka tänderna är viktigt. Hästar skall inte åderlåtas och man skall vara försiktig med mediciner. Hästar kan få starr och vara närsynta. Då är de ofta skygga. Glöm inte ge hästen salt. En blandning med hästar från sydligare länder skulle vara av godo för alla länder. Sydländerna behöver hästar från Norden, men är svåra att övertyga om detta.
----------------------------
1124	Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets Boksamling	Patriotiska Sällskapet
1786, juli FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING 160 böcker in octavio
----------------------------
1125	Anmärkningar angående väderleken för juni 1786	Patriotiska Sällskapet

----------------------------