1092Om skogar, byggningssättTham
1786, mars

OM SKOGAR, BYGGNINGSSÄTT, ELDSWÅDOR M M. AF THAM TIL DAGSNÄS.

När Jönköping eldhärjades gick värden för 3-4 tunnor guld till spillo. Det brinner i medeltal två städer om året, trots de lagar som finns för att förhindra eldsvådor. Man måste sota skorstenar och anlägga kjölnor långt från husen. Förekomma tjänstefolkets vårdslöshet med eld, genom att inte använda tobakspipor utan lock. Inte använda julhalm på golven.

Några synpunkter på Patriotiska Sällskapets fråga: Om rätta byggningssättet i våra småstäder?

1) Att inte anlägga städer på platser utan vatten.

2) Att bygga hus med bara en våning.

3) Gatorna böra var minst 50 alnar breda och de största ännu bredare. Gatorna bör vara planterade med träd.

4) Husen skall byggas med gaveln åt gatan och ha en stenmur efter långsidorna.

5) Noggrannare murning av skorstenar och spisar. Eldstäderna skall ställas 4 tum från väggen.

6) Alla halmtak bör ligga väster om eldstäder och kjölnor. Brygghusen åt norr, då det är minst risk för att vinden blåser åt det hållet.

7) Att försöka bygga med eldsäkra tak, helst skiffer.

8) Att varna för tobaksrökning som ofta är orsaken till vådeld.

9) Tjänstehjon borde med lag åläggas att ersätta, om de av slarv åstadkommit eld.

----------------------------
 
1093Beskrivning av fågelnät och dess bruk i svenska skärgårdenÖdman, Samuel
1786, mars

BESKRIFNING AF FOGELNÄTET OCH DESS BRUK UTI SWENSKA SKÄRGÅRDEN.

Fågelnätets användning är gammalt. Det användes innan krutet. Man har märkt att sjöfågeln finns till havs under natten och vid soluppgången flyger inomskärs för att söka föda. Beroende på vindarna väljer de olika sund och man kan sätta upp nätet på lämpligt ställe. Nätet knyts av tretrådigt lingarn 30-100 famnar långt, 4 famnar djupt. Varje maska görs 4 tum i kvadrat. Det fästes med mässingsringar på en stång över vattnet. Ritning och beskrivning av nätet och dessa användning.

De fåglar som fastna i nätet är: alfågeln och ådfågeln, vilka inte borde fångas eller skjutas, och svärtan. Även tordmulen och gudungen, vildänder, viggar och havsorrar fastnar i nätet.

Vildgåsen, grisslan och måsfåglarna klarar sig och jag har endast en gång på 10 år sett en fågel av pelikansläktet, nämligen en havstjäder.

Ett nät kostar mellan 5-10 riksdaler och gör tjänst i 20 år. Fångar man 100 par alfåglar är kostnaden betald. Nu störs fångandet av en mängd skyttar, som med sina knallar skapar förvirring.

----------------------------
 
1094Medel att hindra tjurar att stångasAnonym
1786, mars

MEDEL AT HINDRA FOLK-ILSKNA TJURAR STÅNGAS, OCH AT MED HORNEN SJELFSWÅLDIGT LYFTA AF GRINDAR.

Tjuren binds i sitt bås. Runt hornen dras ett rep som fästes stramt till höger och vänster. Man utmärker var på hornet svicken slutar och med en påk slår man av hornet, så att svicken blir bar.

Man bestryker med salpeter och ammoniak så att det skall svida än värre.

Efter ett par dagar smörjes med tjära för att hindra myggor att bita.

En människa med påk blir i fortsättningen en förfärlig syn för tjuren. Jag önskar att härmed hava sparat många liv, lämmar och besådda åkrar.

----------------------------
 
1095Berättelse om handelsseminarium på ÖringeAnonym
1786, mars

BERÄTTELSE, OM DET NYLIGEN INRÄTTADE HANDELS-SEMINARIUM PÅ ÖRINGE WID HALMSTAD.

Kommersrådet Fredrik Christoffer Wurmb, som flyttat från Tyskland och bosatt sig på Öringe gård mellan Halmstad och Laholm, har där startat en handelsskola.

Anledningen till att lägga den på landet istället för i en stad är, att det är lättare att hålla eleverna under uppsikt där.

All slags kontorsundervisning ges och eleverna betalar 26 riksdaler per kvartal. Då man vill ge eleverna god kunskap i handelsämnen, men också uppfostran till hederliga och sedliga personer följer 15 ordningsregler.

----------------------------
 
1096Berömda gärningarDavidsson, Persson
1786, mars

BERÖMLIGE GERNINGAR.

Bland alla vackra gärningar, som utmärka det lyckliga tidevarvet under Gustaf III, är en av de yppersta vetenskapernas utspridande. T.ex. den vid Kungl. Södermanlands Regemente år 1782 inrättade militärakademin.

Redovisning av de medel, som inkommit, för akademins fortbestånd.

Från St. Tuna. Redovisning av årsväxt under nio år, då de flesta varit missväxtår. Pastorn i församlingen försöker att få fram arbetstillfällen t.ex. rothuggning och spånad för de sämst ställda. Dessutom bidrager han med utsäde. Prosten Thenstedt har med stor omkostnad förbättrat en hage som hört till prästgården och fått bördig mark.

----------------------------
 
1097Anmärkningar angående väderleken för februari 1786Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1098Anmärkningar i hushållningenAnonym
1786, april

ANMÄRKNINGAR I HUSHÅLLNINGEN.

Resonemang om ängens och betesmarkens utvidgning kontra spannmålspriser och författningar. Beräkningar på en väl hävdad egendom. Gödselns betydelse.

Önskar att Patriotiska Sällskapet kunde ge ut ett hushållsverk i stil med bondepraktikan för att ge vägledning om de angelägnaste delarna av lantbruket och råd om proportion mellan åker, äng och betesmark. Jag är villig att bistå med 50 riksdaler till en sådan hushållsbok, som måste bli så billig som möjligt, för att bönderna skall skaffa sig den. Jag har med denna bok tänkt synnerligast på bonden, så de finare vetenskaperna behöver inte demonstreras.

Regeringens önskan, att städernas jord skall användas till andra planteringar än åkerbruk, har inte fallit stadsbefolkningen på läppen. Deras goda tillgång på gödsel gör att de gärna behåller sina sädesåkrar. Här borde information ges om andra grödor, som är lämpligare. Hantverkare och slöjdare bör uppmuntras, då de kan ha sysselsättning av sina konster under vintern, när de inte behövs i jordbruket. Även boskapsskötselns utvidgning ökar vinterarbetet. Man skulle få se att stadsmannen och lantmannen genom byte vore nyttiga för varandra.

----------------------------
 
1099Några anmärkningar över stuteriernas anläggning, samt unga fålars uppfödandeCreutz, Carl Gustaf
1786, april

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ÖFWER STUTERIERS ANLÄGGNING, SAMT UNGA FOLARS UPFÖDANDE.

Var och en som har hårdvallshö, sommarbete och rent vatten kan anlägga ett stuteri. Föder man upp sina egna hästar blir man inte bedragen. Goda fålar bör kunna säljas vid 3 år.



Hur hingstar och ston bör vara beskaffade.

Hästarna skall vara felfria, annars följer felet med till nästa generation. Beskällaren skall vara minst 3 år och stoet minst 4. Växten och byggnaden kommer av föda och skötsel men grunden av rasen. Man bör använda hästar med gott humör.

Rätta betäckningstiden, och vad därvid bör iakttagas.

Hingsten och stoet skall släppas lösa hos varandra. En hingst bör få vilopauser och födas med lätt foder.

Hur stoet bör hållas, sedan det blivit dräktigt.

Det dräktiga stoet bör få gott bete och tillräckligt väl bärgat hö. Hon skall ha avpassad motion och få tumla omkring. Detta gör att fostret inte växer fast. Stoet får inte skrämmas, då fölet i så fall kan bli skyggt och otryggt.

Vad som bör iakttagas sedan stoet fölat, och om gräsbetet.

April är den bästa födelsetiden för fölen. De har då sex månader att dia på. Stoet bör ha en avbalkning, där hon kan dia i lugn och ro. Stoet och fölet släpps på gott bete med tillgång till friskt vatten. Flera ston med föl kan vara tillsammans, men tål inte andra hästar. Man skall leka och fjolla med fölen, så att de blir folkkära. Djuren kan gå ute även sen frosten kommit.



Om installning, ans och vinterföda.

Fölen skall ha egen spilta, så stor att de kan ligga ned. De få vara lösa till i mars, då de grimmas upp. Det skall hållas rent under hästarna. De vantrivs i orenlighet. De får ohyra och förstör hovarna. Man skall aldrig ha flera djur tillsammans. I mars skall man skrapa bort luddet ur fällen och umgås försiktigt med djuren, när de släpps på stallgården. Under vinter fodras djuren med hårdvallshö ur en tät krubba. Den skall hela tiden hållas ren. Man skall inte ge dem mjölk.



Hästkurer.

Bästa sättet mot sjukdomar är god föda och skötsel. Att ofta ge medicin och åderlåta försvagar. De sjuka skall skiljas från de friska. Dåligt foder framkallar mask. Djuret återhämtar sig om det får bra foder. Har det gått för långt finns ingen bot. Yttre skador och sår skall hållas rena. Man skall vara försiktig med salvor och omslag.



Om hästslagets förbättrande och bibehållande vid beständig godhet.

De bästa hästarna är avlade här i vårt klimat, som bondklippare, norsk- och finskhästar. De som kommer från t.ex. Tyskland vantrivas. Dock må erkännas att de inhemska inte blir så höga, som kavalleriet önskar. Detta kan man råda bot för, då klippareston betäcks av större hästar.



Om färgen och vad vid den kan märkas.

Alla skymlar är goda, tigrar och grå härnäst, medan ljusa är svagare. Isabeller har röda ögon och ser bra i mörker. Stora utögda har dåligt humör. Ju besynnerligare färger och tecken desto bättre hästar. Färgen kan bero på födan.

Om hästarna i ett stall trots god ans inte trivs måste man flytta stallet till ett höglänt ställe. De som inte trivs med varann skall skiljas.



Bihang.

Hur hästars avföda från de varmare klimaten, i våra stuterier, till rasens bibehållande bör kunna souteneras.

Den sanning kan inte motsägas att mjölksaften i ådrorna, förvandlad, håller kroppen vid makt. Födan påverkar växt, styrka, humör och färgning. Även klimatet spelar in. Det är viktigt att fölen däggas av mödrarna så länge som möjligt. I vårt land blir det endast 4 månader. De skall sedan skötas med stor omsorg.

Kroppens förrättning är de samma hos hästar, som människor, nämligen naturliga, livliga och gagneliga.

Långt grovt hö är otjänligt för fölen. De tröttnar av att tugga, innan de är mätta. En blandning av hö och havre är bäst. Asplöv håller bort sjukdomar.

----------------------------
 
1100KolningssättLagersvärd, F
1786, april

PROFKOLNING EFTER HERR COMMINISTERN, MAGISTER TOLLS KOLNINGS-SÄTT.

Jag, som hört magister Toll berätta om kolningen, gjorde efter hans recept. Dock fick jag inte hans resultat. Jag bad att få låna hans dräng. Efter flera försök uppdagades att Toll använde granskog, vilket ger mer kol än tall. Kolen från tall är dock bättre.

Jag gjorde tre milor och lät flera ståndspersoner vara med vid rivandet. Inför tinget gick de ed på att kolningen gått rätt till. Jag får hela tiden mindre kol än Toll och begär nu av honom att han offentligt undervisar om sin metod.

----------------------------