1085	Om spanska fårskötseln i Negden emellan Olmedo och Segovia	Rapholt (övers)
1786, febr OM SPANSKA FÅRSKÖTSELN I NEGDEN IMELLAN OLMEDO OCH SEGOVIA. Det finns två sorters får. De, som aldrig flyttas och uppföds inomhus, har ganska grov ull. De, som förs till bergen på sommaren och alltid lever utomhus, har finare ull. Det finns 5 millioner av de senare. Ägaren får en mindre del av vinsten, som går till kronan, bete, herdelön, vallhunden, salt, tionde och klippningskostnad. Man förstår att de spanska kungarna kallar fårskötseln kronans dyrbara juvel. Tidigare ägde kungarna alla får. Beskrivning av fårens sommarresor och liv på två olika platser. Jag märkte att alla utegångsfår hade samma färg som sina föräldrar.
----------------------------
1086	Om roten av en svensk ört, kallad orchis, vilken med synnerlig nytta kan användas till föda för människor	Hagström, Joh.
1786, febr OM ROTEN AF EN SWENSK ÖRT, KALLAD ORCHIS, HWILKEN MED SYNNERLIG NYTTA KAN ANWÄNDAS TIL FÖDA FÖR MÄNNISKOR Vid missväxt har man föreslagit en mängd växter, som kan användas som surrogat, men glömt hela örtsläktet orchis. De växer i hela Sverige och har en saftrik frisk rot, som en lök. Perserna tar vara på det geléaktiga ämnet i roten till föda och även delikatess. Även kapten Cook medförde detta ämne på sina resor och gav till de sjuka. Svenska namn är Gulltuppa, Jungfru Marie hand, Johannis nycklar, Yxnegräs m.fl. Rötterna samlas på hösten tvättas, träs på tråd och lägges 6 timmar i vatten, innan de kokas och torkas. Efter Retzii uppgift i Vetenskapsakademien. De torkade rötterna stöts till pulver och blandas i mjölk eller nyttjas som gelé. Vill man göra en fin anrättning tillsätts socker, kanel, orangevatten m.m. Roten har funnits på apoteken länge. Då de planteras måste en stor torva följa med.
----------------------------
1087	Utväg att föda svin över långa vintrar	Algren, Sven
1786, febr UTVÄG AT FRAMFÖDA SWINKREATUR ÖFWER LÅNGA WINTRAR. Då vintrarna blir långa är det svårt att föda svinen. De blir så svaga att de fram i maj knappt orkar bära skatan och de fäller inte vinterluggen förrän långt fram på sommaren. 1784 måste svinen födas 7 månader inomhus och agnarna började tryta. Jag samlade höfrö och smolk från foderhusen och fähusbåsen. Sedan hackade jag hårdvallshö och blötte i vatten och med påströ lärde de sig äta detta. Hö är mera födande än agnar
----------------------------
1088	Botemedel för sömstuckna hästar	Anonym
1786, febr BOTEMEDEL FÖR SÖMSTUCKNA HÄSTAR Man stöter nässlor och pressar ut saften. Blandas med koksalt och får stå i solen i 12 dagar. Man rensar hoven där sömmen gjort skada och dryper in detta vatten, täcker med blår och förbinder hoven.
----------------------------
1089	Märkvärdiga händelser i naturen	Anonym
1786, febr MÄRKVÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN I Skarbol, under Svaneholms bruk i Värmland avled en gumma, Ingeborg Olsdotter 120 år gammal. Hon blev döv för 20 år sedan, men hade synen i behåll och gick för några veckor sedan 1/4 mil till kyrkan.
----------------------------
1090	Berömliga gärningar	Patriotiska Sällskapet
1786, febr BERÖMLIGA GERNINGAR Gåvor till de drabbade av vådelden i Jönköping.
----------------------------
1091	Anmärkningar angående väderleken för januari 1786	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1092	Om skogar, byggningssätt	Tham
1786, mars OM SKOGAR, BYGGNINGSSÄTT, ELDSWÅDOR M M. AF THAM TIL DAGSNÄS. När Jönköping eldhärjades gick värden för 3-4 tunnor guld till spillo. Det brinner i medeltal två städer om året, trots de lagar som finns för att förhindra eldsvådor. Man måste sota skorstenar och anlägga kjölnor långt från husen. Förekomma tjänstefolkets vårdslöshet med eld, genom att inte använda tobakspipor utan lock. Inte använda julhalm på golven. Några synpunkter på Patriotiska Sällskapets fråga: Om rätta byggningssättet i våra småstäder? 1) Att inte anlägga städer på platser utan vatten. 2) Att bygga hus med bara en våning. 3) Gatorna böra var minst 50 alnar breda och de största ännu bredare. Gatorna bör vara planterade med träd. 4) Husen skall byggas med gaveln åt gatan och ha en stenmur efter långsidorna. 5) Noggrannare murning av skorstenar och spisar. Eldstäderna skall ställas 4 tum från väggen. 6) Alla halmtak bör ligga väster om eldstäder och kjölnor. Brygghusen åt norr, då det är minst risk för att vinden blåser åt det hållet. 7) Att försöka bygga med eldsäkra tak, helst skiffer. 8) Att varna för tobaksrökning som ofta är orsaken till vådeld. 9) Tjänstehjon borde med lag åläggas att ersätta, om de av slarv åstadkommit eld.
----------------------------
1093	Beskrivning av fågelnät och dess bruk i svenska skärgården	Ödman, Samuel
1786, mars BESKRIFNING AF FOGELNÄTET OCH DESS BRUK UTI SWENSKA SKÄRGÅRDEN. Fågelnätets användning är gammalt. Det användes innan krutet. Man har märkt att sjöfågeln finns till havs under natten och vid soluppgången flyger inomskärs för att söka föda. Beroende på vindarna väljer de olika sund och man kan sätta upp nätet på lämpligt ställe. Nätet knyts av tretrådigt lingarn 30-100 famnar långt, 4 famnar djupt. Varje maska görs 4 tum i kvadrat. Det fästes med mässingsringar på en stång över vattnet. Ritning och beskrivning av nätet och dessa användning. De fåglar som fastna i nätet är: alfågeln och ådfågeln, vilka inte borde fångas eller skjutas, och svärtan. Även tordmulen och gudungen, vildänder, viggar och havsorrar fastnar i nätet. Vildgåsen, grisslan och måsfåglarna klarar sig och jag har endast en gång på 10 år sett en fågel av pelikansläktet, nämligen en havstjäder. Ett nät kostar mellan 5-10 riksdaler och gör tjänst i 20 år. Fångar man 100 par alfåglar är kostnaden betald. Nu störs fångandet av en mängd skyttar, som med sina knallar skapar förvirring.
----------------------------