1079Om kronärterAnonym
1786, jan

OM KRON-ÄRTER.

I Tun i Åse härad odlas en ärtväxt, som ger stor utdelning. Växten måste stöttas, då stjälken är grövre upptill än nedtill.

----------------------------
 
1080Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i landsortenAnonym
1786, jan

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT, M M I LANDSORTERNA.

Från Örbeck i Västmanland. Missväxt 1784. God skörd 1785, men återigen dålig skörd 1786, delvis på grund av maskangrepp.

Dyr spannmål, men god avsättning på stångjärn och goda priser, dock inte för bergsmannen som bara får 2 riksdaler för ett skeppspund.

Från Torp i Ångermanland. Tillståndet på orten gott.

Blodsoten som grasserat i närliggande socknar blev lindrig här, då folk som blev angripna drack humlelag och torkade blåbär.

Årsväxten blev något mindre än förra året. Kölden skadade på de ställen där åkrarna ligger nära kärr och mossar. Det vore önskligt att allmogen ägde styrka att dika ut sådana ställen.

I Västerbotten används brådkorn, som mognar tidigare. Tyvärr finns här inget sådant utsäde. Har odlat sumrike och podolsk råg, men inte fått tillgång på frö till bovete.

Från Nyland. Den totala missväxten i år är den värsta någon nu levande upplevt. Svårast för de fattiga, som lever av andra. De kommer att svälta ihjäl, eftersom bönderna själva ej ha till eget uppehälle. Har köpt spannmål från Livland för 6000 riksdaler, varav jag sökt hjälpa så mycket som möjligt, men det förslår intet.

----------------------------
 
1081Gagnande författningarAnonym
1786, jan

GAGNANDE FÖRFATTNINGAR.

Förbudet emot lanthandeln, att sälja silltran till lampor bör upphävas, då det är billigt och spar bränsle. Man eldar gärna brasor för att få ljus

----------------------------
 
1082Berömliga gärningarAnonym
1786, jan

BERÖMLIGE GÄRNINGAR.

Efter den vådeld som den 24 november 1785 ödelade 43 gårdar i Jönköping, då även residents-, landshövdinge- och rådhuset blev förödda, har stora sammanskott gjorts.

Drottningen har skänkt 1000 riksdaler, Stockholms stad 1020 riksdaler och från hela landet har gåvor strömmat till.

----------------------------
 
1083Anmärkningar angående väderleken för december 1785Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1084Om hässjelador, samt deras och riors stora nytta och nödvändighetAnonym
1786, febr

OM HÄSSIE-LADOR, SAMT DERAS OCH RIORS STORA NYTTA OCH NÖDVÄNDIGHET (FORTS OCH SLUT)

Det är nödvändigt för varje lantman att ha sådana byggnader, att den våta säden kan förvaras och bärgningen ske oberoende av väder. Hässjor av olika slag används mest i Finland och Norrland. Alla hässjor borde ha tak. Beskrivning av min faders hässjelada. Den bygges av gran och tall. Golvet skall vara av lera tillrett med tjärvatten. Taket täcks med halm. Hässjeladan behöver inte alltid byggas vid rian. Beskrivning hur man packar en lada. För 200 tunnors bärgning behövs två hässjelador. Säden kan förvaras där hela året, om man inte har plats någon annanstans.

Katter och hermeliner håller efter råttorna och ugglan jagar sparvarna.

Även hö kan torkas i dessa lador. I denna glesa lada far snön ut lika fort som den kommer in.

Vår stora sädesbrist beror inte bara på bärgningssätt, dåliga redskap, frost och sjukdomar, utan på att mycket säd går till spillo på åker, bränns i riorna, unknar och möglar och äts av skadedjur. Det är ingen liten konst, att förvara säden.

I Uppland, där det finns mycket åkermark, står säden länge ute. Den slås med lie och man spiller mycket. Nu frågar man hur de skoglösa landskapen skall kunna bygga rior. Men de måste inte byggas av trä. Tegelsten är det bästa materialet. Även om man föredrar att bygga av trä, kan flera grannar gå tillsammans och spar på detta sättet timmer. Stor vinst i dagsverken och pengar, då vi inte behövde köpa säd utomlands, om vi bättre kunde ta tillvara säden. Ritning på torkladan.

----------------------------
 
1085Om spanska fårskötseln i Negden emellan Olmedo och SegoviaRapholt (övers)
1786, febr

OM SPANSKA FÅRSKÖTSELN I NEGDEN IMELLAN OLMEDO OCH SEGOVIA.

Det finns två sorters får. De, som aldrig flyttas och uppföds inomhus, har ganska grov ull. De, som förs till bergen på sommaren och alltid lever utomhus, har finare ull. Det finns 5 millioner av de senare. Ägaren får en mindre del av vinsten, som går till kronan, bete, herdelön, vallhunden, salt, tionde och klippningskostnad. Man förstår att de spanska kungarna kallar fårskötseln kronans dyrbara juvel. Tidigare ägde kungarna alla får. Beskrivning av fårens sommarresor och liv på två olika platser. Jag märkte att alla utegångsfår hade samma färg som sina föräldrar.

----------------------------
 
1086Om roten av en svensk ört, kallad orchis, vilken med synnerlig nytta kan användas till föda för människorHagström, Joh.
1786, febr

OM ROTEN AF EN SWENSK ÖRT, KALLAD ORCHIS, HWILKEN MED SYNNERLIG NYTTA KAN ANWÄNDAS TIL FÖDA FÖR MÄNNISKOR

Vid missväxt har man föreslagit en mängd växter, som kan användas som surrogat, men glömt hela örtsläktet orchis. De växer i hela Sverige och har en saftrik frisk rot, som en lök. Perserna tar vara på det geléaktiga ämnet i roten till föda och även delikatess. Även kapten Cook medförde detta ämne på sina resor och gav till de sjuka. Svenska namn är Gulltuppa, Jungfru Marie hand, Johannis nycklar, Yxnegräs m.fl. Rötterna samlas på hösten tvättas, träs på tråd och lägges 6 timmar i vatten, innan de kokas och torkas. Efter Retzii uppgift i Vetenskapsakademien. De torkade rötterna stöts till pulver och blandas i mjölk eller nyttjas som gelé. Vill man göra en fin anrättning tillsätts socker, kanel, orangevatten m.m. Roten har funnits på apoteken länge. Då de planteras måste en stor torva följa med.

----------------------------
 
1087Utväg att föda svin över långa vintrarAlgren, Sven
1786, febr

UTVÄG AT FRAMFÖDA SWINKREATUR ÖFWER LÅNGA WINTRAR.

Då vintrarna blir långa är det svårt att föda svinen. De blir så svaga att de fram i maj knappt orkar bära skatan och de fäller inte vinterluggen förrän långt fram på sommaren.

1784 måste svinen födas 7 månader inomhus och agnarna började tryta. Jag samlade höfrö och smolk från foderhusen och fähusbåsen. Sedan hackade jag hårdvallshö och blötte i vatten och med påströ lärde de sig äta detta. Hö är mera födande än agnar

----------------------------