1077	Om rior och hässjeliders byggande	Anonym
1786, jan OM RIE- OCH HÄSSIE-LIDERS BYGGNAD Rior har många fördelar framför logar, särskilt om de byggs av sten. De bör ha en loge vid gaveln. Trävirket skall vara hugget i fullmåne. Även det bränsle som används skall var hugget vid fullmåne, vid ny kan det spricka och vid nedan kan det surna. För att en ria skall fungera på bästa sätt, måste ventilationen vara riktig. Rök och den imma som blir när säden torkas måste föras bort genom en dragpipa byggd som en skorsten. Ugnen bör placeras utanför huset i en jordgrop, där risken för vådeld är liten. Man kan ha två rior till samma ugn och placera logen emellan. Flera gårdar kan också dela på en ria. De flesta rior i Finland som byggts efter gammalt är dåliga, men den här beskrivna ritningen är bränslesnål och arbetsbesparande och rekommenderas varmt.
----------------------------
1078	Anledningar till understöd för torftiga	Sefström, E
1786, jan NÅGRE ANLEDNINGAR TIL UNDERSTÖD FÖR DEN TORFTIGA. En mild natur bjuder på mycket som skulle kunna användas för fattiga och något lindra deras nöd om bara ståndspersoner meddelade kunskapen därom. Även om inte präster och andra själva behöver dessa nödåtgärder bör de gå före med gott exempel. Istället för ohälsosamt vatten ur dåliga brunnar och källor finns bär som renar vattnet. En kappe malt och 2 tunnor enrislag ger en god och hälsosam dricka. Många fattiga kan inte hålla sina barn rena och snygga utan barnen angrips av röta. Näver och bast från mjuka träd t.ex. asp är lämpligt att lägga fram och bak på småbarn, som därvid hålles torra. Ormbunkar som sänghalm finns i överflöd och kan bytas ofta och på så sätt hålla ohyra borta. Dunet av Salix blir mjukt att använda som bolster. Till mat kan den fattige på landet ta vara på ärthalm och rödbetsstjälkar som nu bara kastas bort. Goda soppor tillreds av detta.
----------------------------
1079	Om kronärter	Anonym
1786, jan OM KRON-ÄRTER. I Tun i Åse härad odlas en ärtväxt, som ger stor utdelning. Växten måste stöttas, då stjälken är grövre upptill än nedtill.
----------------------------
1080	Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i landsorten	Anonym
1786, jan ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT, M M I LANDSORTERNA. Från Örbeck i Västmanland. Missväxt 1784. God skörd 1785, men återigen dålig skörd 1786, delvis på grund av maskangrepp. Dyr spannmål, men god avsättning på stångjärn och goda priser, dock inte för bergsmannen som bara får 2 riksdaler för ett skeppspund. Från Torp i Ångermanland. Tillståndet på orten gott. Blodsoten som grasserat i närliggande socknar blev lindrig här, då folk som blev angripna drack humlelag och torkade blåbär. Årsväxten blev något mindre än förra året. Kölden skadade på de ställen där åkrarna ligger nära kärr och mossar. Det vore önskligt att allmogen ägde styrka att dika ut sådana ställen. I Västerbotten används brådkorn, som mognar tidigare. Tyvärr finns här inget sådant utsäde. Har odlat sumrike och podolsk råg, men inte fått tillgång på frö till bovete. Från Nyland. Den totala missväxten i år är den värsta någon nu levande upplevt. Svårast för de fattiga, som lever av andra. De kommer att svälta ihjäl, eftersom bönderna själva ej ha till eget uppehälle. Har köpt spannmål från Livland för 6000 riksdaler, varav jag sökt hjälpa så mycket som möjligt, men det förslår intet.
----------------------------
1081	Gagnande författningar	Anonym
1786, jan GAGNANDE FÖRFATTNINGAR. Förbudet emot lanthandeln, att sälja silltran till lampor bör upphävas, då det är billigt och spar bränsle. Man eldar gärna brasor för att få ljus
----------------------------
1082	Berömliga gärningar	Anonym
1786, jan BERÖMLIGE GÄRNINGAR. Efter den vådeld som den 24 november 1785 ödelade 43 gårdar i Jönköping, då även residents-, landshövdinge- och rådhuset blev förödda, har stora sammanskott gjorts. Drottningen har skänkt 1000 riksdaler, Stockholms stad 1020 riksdaler och från hela landet har gåvor strömmat till.
----------------------------
1083	Anmärkningar angående väderleken för december 1785	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1084	Om hässjelador, samt deras och riors stora nytta och nödvändighet	Anonym
1786, febr OM HÄSSIE-LADOR, SAMT DERAS OCH RIORS STORA NYTTA OCH NÖDVÄNDIGHET (FORTS OCH SLUT) Det är nödvändigt för varje lantman att ha sådana byggnader, att den våta säden kan förvaras och bärgningen ske oberoende av väder. Hässjor av olika slag används mest i Finland och Norrland. Alla hässjor borde ha tak. Beskrivning av min faders hässjelada. Den bygges av gran och tall. Golvet skall vara av lera tillrett med tjärvatten. Taket täcks med halm. Hässjeladan behöver inte alltid byggas vid rian. Beskrivning hur man packar en lada. För 200 tunnors bärgning behövs två hässjelador. Säden kan förvaras där hela året, om man inte har plats någon annanstans. Katter och hermeliner håller efter råttorna och ugglan jagar sparvarna. Även hö kan torkas i dessa lador. I denna glesa lada far snön ut lika fort som den kommer in. Vår stora sädesbrist beror inte bara på bärgningssätt, dåliga redskap, frost och sjukdomar, utan på att mycket säd går till spillo på åker, bränns i riorna, unknar och möglar och äts av skadedjur. Det är ingen liten konst, att förvara säden. I Uppland, där det finns mycket åkermark, står säden länge ute. Den slås med lie och man spiller mycket. Nu frågar man hur de skoglösa landskapen skall kunna bygga rior. Men de måste inte byggas av trä. Tegelsten är det bästa materialet. Även om man föredrar att bygga av trä, kan flera grannar gå tillsammans och spar på detta sättet timmer. Stor vinst i dagsverken och pengar, då vi inte behövde köpa säd utomlands, om vi bättre kunde ta tillvara säden. Ritning på torkladan.
----------------------------
1085	Om spanska fårskötseln i Negden emellan Olmedo och Segovia	Rapholt (övers)
1786, febr OM SPANSKA FÅRSKÖTSELN I NEGDEN IMELLAN OLMEDO OCH SEGOVIA. Det finns två sorters får. De, som aldrig flyttas och uppföds inomhus, har ganska grov ull. De, som förs till bergen på sommaren och alltid lever utomhus, har finare ull. Det finns 5 millioner av de senare. Ägaren får en mindre del av vinsten, som går till kronan, bete, herdelön, vallhunden, salt, tionde och klippningskostnad. Man förstår att de spanska kungarna kallar fårskötseln kronans dyrbara juvel. Tidigare ägde kungarna alla får. Beskrivning av fårens sommarresor och liv på två olika platser. Jag märkte att alla utegångsfår hade samma färg som sina föräldrar.
----------------------------