| 1075 | Anmärkningar angående väderlek och årsväxt | Anonym |
| 1785, dec ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT, M M I LANDSORTERNA Uddevalla. Hösten har varit regnig och den senaste veckans snöyra och regn höjde floden mer än man minns på 40 år. 4 broar, vattenverket, 6 mjölkvarnar, 4 sågar har blivit bortförda. Mellan Vänerborg och Uddevalla går knappt att ta sig fram. Skanör. Trots hiskeliga stormar har bara ett ryskt fartyg fastnat på Falsterbo rev. Luleå. I byn Skatamark kom hagel stora som muskötkulor och förstörde grödan helt för 17 åbor. De övriga i socknen skall göra sammanskott för de olyckligas räkning. Höet gick dåligt och man har samlat renmossa för den kommande vintern. Försiktiga hushållare har minskat sin boskap till hälften. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1076 | Anmärkningar angående väderleken för november 1785 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1077 | Om rior och hässjeliders byggande | Anonym |
| 1786, jan OM RIE- OCH HÄSSIE-LIDERS BYGGNAD Rior har många fördelar framför logar, särskilt om de byggs av sten. De bör ha en loge vid gaveln. Trävirket skall vara hugget i fullmåne. Även det bränsle som används skall var hugget vid fullmåne, vid ny kan det spricka och vid nedan kan det surna. För att en ria skall fungera på bästa sätt, måste ventilationen vara riktig. Rök och den imma som blir när säden torkas måste föras bort genom en dragpipa byggd som en skorsten. Ugnen bör placeras utanför huset i en jordgrop, där risken för vådeld är liten. Man kan ha två rior till samma ugn och placera logen emellan. Flera gårdar kan också dela på en ria. De flesta rior i Finland som byggts efter gammalt är dåliga, men den här beskrivna ritningen är bränslesnål och arbetsbesparande och rekommenderas varmt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1078 | Anledningar till understöd för torftiga | Sefström, E |
| 1786, jan NÅGRE ANLEDNINGAR TIL UNDERSTÖD FÖR DEN TORFTIGA. En mild natur bjuder på mycket som skulle kunna användas för fattiga och något lindra deras nöd om bara ståndspersoner meddelade kunskapen därom. Även om inte präster och andra själva behöver dessa nödåtgärder bör de gå före med gott exempel. Istället för ohälsosamt vatten ur dåliga brunnar och källor finns bär som renar vattnet. En kappe malt och 2 tunnor enrislag ger en god och hälsosam dricka. Många fattiga kan inte hålla sina barn rena och snygga utan barnen angrips av röta. Näver och bast från mjuka träd t.ex. asp är lämpligt att lägga fram och bak på småbarn, som därvid hålles torra. Ormbunkar som sänghalm finns i överflöd och kan bytas ofta och på så sätt hålla ohyra borta. Dunet av Salix blir mjukt att använda som bolster. Till mat kan den fattige på landet ta vara på ärthalm och rödbetsstjälkar som nu bara kastas bort. Goda soppor tillreds av detta. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1079 | Om kronärter | Anonym |
| 1786, jan OM KRON-ÄRTER. I Tun i Åse härad odlas en ärtväxt, som ger stor utdelning. Växten måste stöttas, då stjälken är grövre upptill än nedtill. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1080 | Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i landsorten | Anonym |
| 1786, jan ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT, M M I LANDSORTERNA. Från Örbeck i Västmanland. Missväxt 1784. God skörd 1785, men återigen dålig skörd 1786, delvis på grund av maskangrepp. Dyr spannmål, men god avsättning på stångjärn och goda priser, dock inte för bergsmannen som bara får 2 riksdaler för ett skeppspund. Från Torp i Ångermanland. Tillståndet på orten gott. Blodsoten som grasserat i närliggande socknar blev lindrig här, då folk som blev angripna drack humlelag och torkade blåbär. Årsväxten blev något mindre än förra året. Kölden skadade på de ställen där åkrarna ligger nära kärr och mossar. Det vore önskligt att allmogen ägde styrka att dika ut sådana ställen. I Västerbotten används brådkorn, som mognar tidigare. Tyvärr finns här inget sådant utsäde. Har odlat sumrike och podolsk råg, men inte fått tillgång på frö till bovete. Från Nyland. Den totala missväxten i år är den värsta någon nu levande upplevt. Svårast för de fattiga, som lever av andra. De kommer att svälta ihjäl, eftersom bönderna själva ej ha till eget uppehälle. Har köpt spannmål från Livland för 6000 riksdaler, varav jag sökt hjälpa så mycket som möjligt, men det förslår intet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1081 | Gagnande författningar | Anonym |
| 1786, jan GAGNANDE FÖRFATTNINGAR. Förbudet emot lanthandeln, att sälja silltran till lampor bör upphävas, då det är billigt och spar bränsle. Man eldar gärna brasor för att få ljus | ||
| ---------------------------- | ||
| 1082 | Berömliga gärningar | Anonym |
| 1786, jan BERÖMLIGE GÄRNINGAR. Efter den vådeld som den 24 november 1785 ödelade 43 gårdar i Jönköping, då även residents-, landshövdinge- och rådhuset blev förödda, har stora sammanskott gjorts. Drottningen har skänkt 1000 riksdaler, Stockholms stad 1020 riksdaler och från hela landet har gåvor strömmat till. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1083 | Anmärkningar angående väderleken för december 1785 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||