| 1055 | Anmärkningar angående väderleken för september 1785 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1056 | Förteckning över avkastningen av ett i trettiosex års tid nyttjat tredingssäde | Blix, M |
| 1785, nov FÖRTECKNING ÖFWER AFKASTNINGEN AF ETT I TRETTIOSEX ÅRS TID NYTTJAT TREDINGS-SÄDE Kanslirådet af Sillén har jämfört tredingssäde med tvåsäde och funnit att jorden måste vila oftare än vart tredje år. Redovisas avkastningen från Överby säteri i Stockholm, där major von Tork i all sin tid nyttjat tredingssäde. Tiden är 1749-1784. I en anmärkning säger Blix, att han inte kan se att tredingssäde avmattar jorden. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1057 | Om majs och turkiskt vete | Modeer |
| 1785, nov OM MAJS ELLER TURKISKT HWETE Detta är det värdefullaste sädesslag i världen och borde kunna trivas åtminstone i de södra provinserna. Turkiskt vete kommer från Ostindien, men odlas även i Sydamerika. Linné kallar det Zeamajs. Axen blir stora och innehåller 2000 korn. Växten innehåller en saft lik honung. De omogna kornen används som ärter och de mogna mals till mjöl. Tillägg till förgående av Modeer. För trettio år sedan fick jag några korn turkiskt vete och en skorpa bakad med detta mjöl. Fröna växte bra och gav flera mogna ax. Skorpan förändras inte. Endast avtar i storlek på grund av alla som vill smaka. Växten borde trivas hos oss. Bör planteras ungefär som tobak. Behöver inte tröskas. Halmen ges till hästar. Askan blandad med terpentin botar huvudvärk. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1058 | Anmärkningar om björnmossa | Gissler |
| 1785, nov ANMÄRKNINGAR OM BJÖRN-MOSSA Björnmossa växer i stor mängd i norr. Vill man utrota den gäller att plöja och harva och så gräs eller skala bort mossan helt med rötterna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1059 | Anledning att tillika bränna kol och tjära | Anonym |
| 1785, nov ANLEDNING, AT TILLIKA BRÄNNA KOL OCH TJÄRA Man hugger tall, ju längre ned dess fetare, helst i tilltagande måne. Även rötter och stubbar är lämpliga. Veden barkas och torkas. Man gräver gropen i en backe. Botten läggs med granbark. En sådan grop kunde muras av tegel. Från gropen sitter en tratt, där tjäran kan rinna ut. Veden läggs på och allt täcks med torv. Milan brinner 4-5 dagar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1060 | Uppfinning av en låsinrättning varmed tunga vagnar och åkdon kan bromsas | Johansson, Anders |
| 1785, nov UPFINNING AF EN LÅS-INRÄTTNING, HWARMED TUNGA WAGNAR OCH ÅKDON KUNNA FÖRESES, DÅ DE GÅ UTFÖRE BACKAR Ritning och beskrivning av bromsen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1061 | Försök, att uppdraga nejlikestånd till träd | Anonym |
| 1785, nov FÖRSÖK, AT UPDRAGA NEGLICKE-STÅND TIL TRÄD Sekreterare Linnerhjelm lyckades av nejlikor i buskform få fram stamträd med stora rikt blommande kronor. Dock frös ett bort och andra missköttes under hans frånvaro. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1062 | Anmärkningar i brev angående sädesmasken | Blom, Carl M |
| 1785, nov ANMÄRKNINGAR I BREF ANGÅENDE SÄDESMASKEN Likadan maskar, som beskrevs i Hushållnings-Journalen i septembe, har visat sig på både råg- och kornsädet. Linné kallar dem skråpukar (Phalaena granella). Beskrivning av några olika maskar. Jag har insänt till Vetenskapsakademien en uppstoppad vit orrhöna, som jag fått. Sänder en ritning av ett ovanligt format blad av björk, som växt vid Ornäs i Dalarna | ||
| ---------------------------- | ||
| 1063 | Gagnande författningar | Anonym |
| 1785, nov GAGNANDE FÖRFATTNINGAR Anläggandet av en stapelstad på Rastön i Närpes socken. Villkoren är följande: Stadens byggnader, gator och torg kommer att byggas efter Kungl. Maj:ts plan och grundritning. Staden får ingen åkermark, med undantag för betesmark, plantager och vedfång. Nödvändig strand för skeppsvarv och andra oumbärliga inrättningar. Varje innevånare i staden skall ha rätt att fritt utöva in- och utrikes handel, skeppsfart, fiskeri, fabrik och hantverk. De får 20 frihetsår från alla utskylder. Staden skall välja en ordningsman, som skall handha alla ärenden, som har med sjöfart och polis att göra. Staden sorterar under landsförsamlingen tills de hinner bygga egen kyrka. Kungl Maj:t har förklarat att en frihamn anläggs på ön St Barthelemy i Västindien under namn av Porto Franco. Vem som helst får verka där med full religionsfrihet och övriga fri- och rättigheter. Personer, som är på flykt på grund av skulder får stanna där i 10 år oberoende varifrån de komma | ||
| ---------------------------- | ||