| 1053 | Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1785, okt UTDELTE BELÖNING AF KUNGL. PATR. SÄLLSKAPET Ekonomihovmästaren Möller, fabrikör Häggman och apotekare Schultz har insänt prover på tillverkning av harts och harpös. Möller vann. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1054 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling | Patriotiska Sällskapet |
| 1785, okt FÖRTECKNING PÅ KUNGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING 38 böcker i octavo | ||
| ---------------------------- | ||
| 1055 | Anmärkningar angående väderleken för september 1785 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1056 | Förteckning över avkastningen av ett i trettiosex års tid nyttjat tredingssäde | Blix, M |
| 1785, nov FÖRTECKNING ÖFWER AFKASTNINGEN AF ETT I TRETTIOSEX ÅRS TID NYTTJAT TREDINGS-SÄDE Kanslirådet af Sillén har jämfört tredingssäde med tvåsäde och funnit att jorden måste vila oftare än vart tredje år. Redovisas avkastningen från Överby säteri i Stockholm, där major von Tork i all sin tid nyttjat tredingssäde. Tiden är 1749-1784. I en anmärkning säger Blix, att han inte kan se att tredingssäde avmattar jorden. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1057 | Om majs och turkiskt vete | Modeer |
| 1785, nov OM MAJS ELLER TURKISKT HWETE Detta är det värdefullaste sädesslag i världen och borde kunna trivas åtminstone i de södra provinserna. Turkiskt vete kommer från Ostindien, men odlas även i Sydamerika. Linné kallar det Zeamajs. Axen blir stora och innehåller 2000 korn. Växten innehåller en saft lik honung. De omogna kornen används som ärter och de mogna mals till mjöl. Tillägg till förgående av Modeer. För trettio år sedan fick jag några korn turkiskt vete och en skorpa bakad med detta mjöl. Fröna växte bra och gav flera mogna ax. Skorpan förändras inte. Endast avtar i storlek på grund av alla som vill smaka. Växten borde trivas hos oss. Bör planteras ungefär som tobak. Behöver inte tröskas. Halmen ges till hästar. Askan blandad med terpentin botar huvudvärk. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1058 | Anmärkningar om björnmossa | Gissler |
| 1785, nov ANMÄRKNINGAR OM BJÖRN-MOSSA Björnmossa växer i stor mängd i norr. Vill man utrota den gäller att plöja och harva och så gräs eller skala bort mossan helt med rötterna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1059 | Anledning att tillika bränna kol och tjära | Anonym |
| 1785, nov ANLEDNING, AT TILLIKA BRÄNNA KOL OCH TJÄRA Man hugger tall, ju längre ned dess fetare, helst i tilltagande måne. Även rötter och stubbar är lämpliga. Veden barkas och torkas. Man gräver gropen i en backe. Botten läggs med granbark. En sådan grop kunde muras av tegel. Från gropen sitter en tratt, där tjäran kan rinna ut. Veden läggs på och allt täcks med torv. Milan brinner 4-5 dagar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1060 | Uppfinning av en låsinrättning varmed tunga vagnar och åkdon kan bromsas | Johansson, Anders |
| 1785, nov UPFINNING AF EN LÅS-INRÄTTNING, HWARMED TUNGA WAGNAR OCH ÅKDON KUNNA FÖRESES, DÅ DE GÅ UTFÖRE BACKAR Ritning och beskrivning av bromsen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1061 | Försök, att uppdraga nejlikestånd till träd | Anonym |
| 1785, nov FÖRSÖK, AT UPDRAGA NEGLICKE-STÅND TIL TRÄD Sekreterare Linnerhjelm lyckades av nejlikor i buskform få fram stamträd med stora rikt blommande kronor. Dock frös ett bort och andra missköttes under hans frånvaro. | ||
| ---------------------------- | ||