| 1037 | Märkvärdiga händelser i naturen | Anonym |
| 1785, sept MÄRKWÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN En orkan med stora hagel slog sönder och förstörde grödan i tre socknar i Hedemora landsförsamling och i staden | ||
| ---------------------------- | ||
| 1038 | Anmärkningar angående väderlek, årsväxt i landsorterna | Såman, Arbin, Modeer |
| 1785, sept ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA Luleå. Ganska god skörd väntas. God höskörd. Laxfisket svagt. Strömmingsfisket har inte börjat än. Först blir det vårflod i våra älvar. När sedan snön på fjället smälter sväller älvarna en gång till, kallas fjällflod. I år skedde det på samma gång med översvämningar som följd. Kvickjock. Blid vinter. Lapparnas renhjordar har haft gott bete. Uppsala. Årsväxten frodig. Tärna i Västmanland. Rågen helt förstörd av mask. Spånga-Kista. A M von Arbin sänder två maskar för identifiering. Han har funnit dem i vetet. Det visade sig vara de Linné kallar Bombyces och förvandlas till nattfjärilar. De söndergnager och förstör mer än de äter. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1039 | Författningar till lantbrukets nytta | Anonym |
| 1785, sept FÖRFATTNINGAR TIL LANDTBRUKETS NYTTA Från landet inflyttar allehanda sämre folk, som tär på staden. Norrköpings magistrat har utfärdat en kungörelse av följande innehåll: Man får inte utan tillstånd antaga dagkarlar eller annat folk man inte kan sysselsätta hela året. Man får inte hysa löst folk, utan vid mantalskrivningen noga uppge alla personer som vistas i huset. Bygg- och murmästare skall uppge antalet timmermän, som de behöva. Påträffas folk som inte är mantalskrivna blir de utvisade. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1040 | Glädjande gärningar | Anonym |
| 1785, sept GLÄDJANDE GÄRNINGAR Konungen gav 5000 riksdaler att användas till stadens bästa. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1041 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling samt manuskripter och ritningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1785, sept FÖRTECKNING PÅ Kungl. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING SAMT MANUSCRIPTER OCH RITNINGAR 47 böcker i folio. 25 böcker i oktavo | ||
| ---------------------------- | ||
| 1042 | Anmärkningar angående väderleken för augusti | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1043 | Om sädesråg | Angerstein, Joh. |
| 1785, okt OM SÄDES-RÅG De som sådde gammal råg fick fin skörd, medan de som nyttjade ny blev besvikna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1044 | Anmärkning om enträdens nytta till skärgårdars vidmakthållande | Hesselius, Johan |
| 1785, okt ANMÄRKNING OM ENTRÄDENS NYTTA TIL SKÄRGÅRDARS WID MAGT HÅLLANDE Detta träd trivs överallt. Utav vanskötsel blir de dock ofta buskar, trampade av kreatur, avhuggna och brända. De som stå i tjock gran- eller tallskog växer aldrig till någon tjocklek. De putsas aldrig och huggs ofta när de nått en längd som passar för en gärdsgårdsstör. Våra förfäder planterade enbuskar i sina gärdsgårdar. Dessa behövde aldrig lagas och stod emot den svåraste storm. Tall och gran skulle ge för mycket skugga om de planterades i gärdesgården och den intilliggande åkern skulle ta skada. Får enen tillväxa ger den ämne till goda slöjdsaker med sin goda lukt. Den är dessutom en utmärkt läkeväxt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1045 | Ett beprövat sätt att konservera sill från härsknad | Röök, Modeer |
| 1785, okt ET BEPRÖVAT SÄTT AT CONSERVERA SILL FRÅN HÄRSKNAD När silltunnan kommer från Göteborg gör man ett sprund i den. Av kakelugnslera formar man en skål runt sprundet och häller i kall saltlake. Då stiger den gamla traniga saltlaken upp i skålen. Den saltlake som blir kvar i tunnan efter sillen ges med fördel till kreaturen. Hade man under kriget känt denna metod hade man sparat många tunnor guld. Härsken sill har en skadlig inverkan på människan. Sillen härsknar fortast när den står i värme. Tillägg vid föregående av Modeer. Svensk sill blir ofta skämd, om den inte genom vänner blir beställd och utvald. Sillen och fisken är ofta dåligt saltad. Goda husmödrar brukar lägga hampa och trassel ovanpå i tunnan för att suga upp den traniga saltlaken. Det borde vara bättre tillsyn av sill och andra fiskvaror då de kommer till Bron eller Utlastningsstället. Sillsaltare skulle bli mera varsamma, anser Modeer. | ||
| ---------------------------- | ||