1018	Om åkerogräs och i synnerhet hur de till någon nytta kunna användas	Anonym
1785, juli OM ÅKER-OGRÄS, OCH I SYNNERHET HURU DE TIL NÅGON NYTTA KUNNA ANWÄNDAS. Beskrivning av ogräs och deras eventuella användning som botemedel.
----------------------------
1019	Berättelse om fårskinns beredande på ryska sättet till goda så kallade rysspälsar	Reinius, Israel
1785, juli BERÄTTELSE OM FÅRSKINNS BEREDANDE PÅ RYSKA SÄTTET, TIL GODA SÅ KALLADE RYSSPÄLSAR. 1743 låg moldaviska husarer under vintern i Österbotten. En av dem undervisade om hur man bereder fårskinn till mjuka pälsar. 1) Blöttes torkade hudar och skavdes hinnan på insidan bort. Sedan tvättades ullen. 2) Gjordes en beta av salt, vatten och kornmjöl till en tjock välling. Däri lades skinnen och ställdes allt på bakugnen. 3) Var afton och morgon togs skinnen upp och lades tillbaks igen. När skinnen legat i 14 dagar togs de upp och torkades tills de voro skraptorra. Då veks de ihop och lades över natten. 4) Nu var skinnen sega och man kunde töja och dra dem åt olika håll. Sedan skavdes skinnen vita på skinnarvidjan som sitter på väggen hos varje skinnare. Så var allt färdigt.
----------------------------
1020	Anmärkningar angående folkmängd	Anonym
1785, juli ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKMÄNGDEN. I början av 1784 var folkmängden i Åbo, Finlands huvudstad, 9117 personer. Det föddes 290 barn, bland dem 43 oäkta. De dödas antal var 224. 95 barn under 10 år har dött. Folkökning med 66. Under året gick fläckfeber, men med tidig bot och ordentlig regime blev dödsfallen inte så många. Staden försågs med tillräcklig och god spannmål, visserligen till högt pris, men det förehindrade påföljder, som andra orter med sämre spannmål fick lida. Ett friskt, idogt, omtänksamt arbetshjon och en växande ungdom sakna ej bärgning i Åbo.
----------------------------
1021	Märkvärdiga händelser i naturen	Anonym
1785, juli MÄRKVÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN Skövde. Den 24 maj kom en skarp åskknall. Blixten hade 3 särskilda gnistor och slog ned i tre ekar, som stod 300 steg från varandra. Under en av ekarna hade en lantman sökt skydd mot haglet. Hans kläder var oskadda, men själv miste han sansen och hade brännsår. Han åderläts och steg upp frisk. En dräng strax intill miste hörseln för några timmar. Offerdal. Här i socknen finns ett tvillingpar, som är 87 år. De har god hälsa men är trötta av ålderdom. Mannen är en av de soldater som deltog i fälttåget mot Norge 1718.
----------------------------
1022	Berömliga gärningar	Anonym
1785, juli BERÖMLIGA GÄRNINGAR Jungfru Magdalena Margareta Gram har testamenterat till en stipendiefond för teologie studerande i Lund.
----------------------------
1023	Anmärkningar angående väderleken för juni 1785	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1024	Anmärkningar angående väderleken och årsväxt	Anonym
1785, juli ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT. Från Luleå. Kall vinter med säkra isar. Sen sådd men skörden ser god ut. Från Karlstad. Sen vår och dåligt med vatten i älvarna, vilket varit till hinders för timmerflottningen. Från Göteborg. God skörd på vårsädet, men helt fel på höstsädet. Från Inlands härad och Tjörn. Svåra angrepp av en liten grårandig mask, som uppträder både på åker och äng i stor mängd, 100 stycken på en kvadrataln. Från Bohuslän. Våren kom sent men så hastigt, att två vargar inte hann lämna Orust utan jagas av befolkningen. Den ena är dödad. Från Våmbs by vid Skövde. Blixtnedslag skadade ett par personer, när tre blixtar avlossades på en gång. Från Offerdal. Det händer sällan att tvillingar bli gamla. Här i socknen leva dock ett 87-årigt par, soldaten Nils Glad och pigan Ingeborg Nilsdotter. De är friska men trötta av ålderdom och lida nöd i den svåra tiden. Soldat Glad var med vid det mödosamma och föga lyckliga fälttåget till Norge 1718.
----------------------------
1025	Om orsakerna till mossa på ängar, samt vilket sätt är det bästa och minst kostsamma, att förekomma och utrota densamma	Anonym
1785, aug OM ORSAKERNA TIL MOSSA PÅ ÄNGAR, SAMT HWILKET SÄTT ÄR DET BÄSTA OCH MINST KOSTSAMMA, AT FÖREKOMMA OCH UTROTA DEN SAMMA Det rör sig om rödmossa, väggmossa eller timmermossa och björnmossa. Deras tilltagande beror på stillastående vatten, mycket skog och skugga, mager äng, om gräset slås av för noga eller om ängen blir trampad. För att hämma mossväxten måste man tappa av vattnet. Dessutom måste man röja träd och buskar, dock inte genom för mycket bränning. Gödsla ängen genom att varje höst köra upp ett stycke, så råg och gödsla. På våren sår man korn och höfrö. Den som ej vill göra sig så mycket besvär, kan under ett par år låta ängen bli bete. Sot, kalk och aska är ett gott medel mot mossa.
----------------------------
1026	Anmärkningar angående skogsskötseln	Anonym
1785, aug ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SKOGSSKÖTSEL Utdrag ur Blanckenburgisk Forstordning. Inga unga träd fälls, onödiga skogsvägar får växa igen, vindfällen tas först om hand, ingen boskap släpps in förrän telningarna är stora, inga åkertäppor anläggs, tjänliga kolningsplatser utses, lövtäckt förbjudes, för att spara skog skall inte gärdsel användas runt åkrarna, utan man gräver gravar. Beskrivs kolning. En insekt eller skråpuke av tyskarna kallad holtswurm har skadat skogarna i Hannover och Braunschweig. Även Linné talar om den i sin fauna. Skogens indelning i avverkningsklasser gäller fortfarande i Tyskland.
----------------------------