1011 | Anmärkningar angående handeln | Anonym |
1785,juni ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HANDEL M M. Christinestad driver utrikeshandel med skeppsparter utredde från Stockholm. Inrikeshandel från Stockholm och Göteborg. Exporterna för 1784 i vikt och mängd. Sjöfolkets antal. Göteborg höll Ostindiska Kompaniet auktion den 15 april på te och sidentyger samt skadat och defekt porslin. | ||
---------------------------- | ||
1012 | Berömliga uppodlingar | Leijel, Nordenberg |
1785,juni BERÖMWÄRDE UPODLINGAR. Baron von Siegrots odling. Kyrkoherde Walbergs odling och vård av sjuka. Patron Johan Rimners förbättringar och uppodlingar vid Loviseholms järnbruk och säteri. Nästa ägare till bruket baron von Cahman för utvidgning av manufakturen. Patron Johan Rimner anlade sillsalteri, trankokeri, mjölkvarn, stengärdesgård, ladubyggnad och anställde dikning. | ||
---------------------------- | ||
1013 | Uppgift till besvarande mot belöningar | Patriotiska Sällskapet |
1785, juni UPGIFT TIL BESWARANDE MOT BELÖNING. Kungl. Majt har med omtanke om lantmännen uppdragit åt Patr. Sällskapet att utlysa en tävling om bästa sättet att bygga sädesrior och torkugnar för allmogen och mindre förmögna lanthushållares behov, bekvämlighet och med minsta kostnad. Priset är en guldmedalj av 10 dukaters vikt. | ||
---------------------------- | ||
1014 | Anmärkningar angående väderleken för maj 1785 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1015 | Angående sockenmagasiner | Örnsköld, P A |
1785, juli ANGÅENDE SOCKEN-MAGAZINER. Det bör finnas regler för sockenmagasiners förvaltning. 1) Ett magasinsråd av församlingens äldste, ej bara ett par föreståndare. 2) När man skall utvidga sädesförrådet skall det ske med avseende på folkmängden och inte på hemmanstalet. Även fattigt folk behöver låna säd. 3) Att inte låna ut säd förrän man vet att det räcker till utsäde. 4) Säden skall vara rensad och torkad. 5) Ingen spannmål får utlånas utan full säkerhet i fastighet, guld, silver eller säker mans borgen. 6) Om överskott finnes kan säden säljas till sockenbor för billigare pris än i närmaste köpstad. Den kassa man får på så sätt skall användas till nyttigheter i socknen. | ||
---------------------------- | ||
1016 | Anmärkningar i lanthushållningen gjorda under anstälda uppodlingar | Anonym |
1785, juli ANMÄRKNINGAR I LANDT-HUSHÅLLNINGEN, GJORDE UNDER ANSTÄLDE UPODLINGAR, M M. Från en person som på 4 år betydligt förbättrat sin gård trots att den varit illa belägen ifråga om åker och äng. | ||
---------------------------- | ||
1017 | Försök med jordpäronsplantering på lerjord | Hellström, L A |
1785, juli FÖRSÖK MED JORDPÄRONS PLANTERING PÅ LERJORD. Jordpäron kan mycket väl planteras i lerjord. Här följer en noggrann beskrivning av hur jorden bör förberedas. Jordpäron är nyttiga till varjehanda mjöl, gryn även bröd och korv. | ||
---------------------------- | ||
1018 | Om åkerogräs och i synnerhet hur de till någon nytta kunna användas | Anonym |
1785, juli OM ÅKER-OGRÄS, OCH I SYNNERHET HURU DE TIL NÅGON NYTTA KUNNA ANWÄNDAS. Beskrivning av ogräs och deras eventuella användning som botemedel. | ||
---------------------------- | ||
1019 | Berättelse om fårskinns beredande på ryska sättet till goda så kallade rysspälsar | Reinius, Israel |
1785, juli BERÄTTELSE OM FÅRSKINNS BEREDANDE PÅ RYSKA SÄTTET, TIL GODA SÅ KALLADE RYSSPÄLSAR. 1743 låg moldaviska husarer under vintern i Österbotten. En av dem undervisade om hur man bereder fårskinn till mjuka pälsar. 1) Blöttes torkade hudar och skavdes hinnan på insidan bort. Sedan tvättades ullen. 2) Gjordes en beta av salt, vatten och kornmjöl till en tjock välling. Däri lades skinnen och ställdes allt på bakugnen. 3) Var afton och morgon togs skinnen upp och lades tillbaks igen. När skinnen legat i 14 dagar togs de upp och torkades tills de voro skraptorra. Då veks de ihop och lades över natten. 4) Nu var skinnen sega och man kunde töja och dra dem åt olika håll. Sedan skavdes skinnen vita på skinnarvidjan som sitter på väggen hos varje skinnare. Så var allt färdigt. | ||
---------------------------- |