| 0994 | Anteckningar angående väderlek och varupriser i landsorterna | Anonym |
| 1785, april ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA Kinds härad. Stor foderbrist. Hetsiga febrar härjar. Nätra socken, Ångermanland. Säden blev mycket förstörd av frost. Gott om hö och halm. Linet växte bra, men blev dåligt då det måste skördas för tidigt. Alla vattendrag är tillfrusna, men lite snö. Piteå. Knappt åkföre till skada för hushållningen. Ulricehamn. I staden och vid gästgivargården var dålpor, 5 alnar djupa. Det märktes inte att snöplogen varit ute i vinter. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0995 | Anmärkningar angående väderleken för mars 1785 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0996 | Tankar angående allmänna landsvägarnas underhåll | Anonym |
| 1785, maj TANKAR ANGÅENDE ALLMÄNNA LANDSWÄGARNES UNDERHÅLLANDE. Det borde vara de resandes sak att hålla landsvägarna i ordning. En taxa skulle tagas ut på gästgivargårdarna, när de resande bytte hästar. Skötseln av vägarna skulle ligga på de arbetslösa, som vill förtjäna sitt bröd. Det kan inte vara rätt att lantbruket som nu, skall vara skyldigt att hålla väg. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0997 | Om snövintrar och snöskottning | Anonym |
| 1785, maj OM SNÖWINTRAR OCH SNÖSKÅTNING. Redogörelse för snötillgången 1755-1785 i Snögebo, Östergötland. Flera förslag hur man skall undvika snöskottning, som utarmar både människor och djur. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0998 | En ny invention av mjärdar | Björkebom, Simon, Gust. |
| 1785, maj EN NY OCH FÖRDELACKTIG INVENTION AF MJÄRDAR, HWILKAS SAMMANSÄTTNING OCH PROPORTION ÄR OLIK MED DE HITTILS WANLIGA, SOM AF FÖLJANDE BESKRIFNING KAN INHÄMTAS. Beskrivning av mjärdar | ||
| ---------------------------- | ||
| 0999 | Om skadligheten att låta lammen dia för länge | Modeer, Sven |
| 1785, maj OM SKADLIGHETEN ATT LÅTA LAMMEN FÖR LÄNGE DIA. Lammen bör inte dia längre än till före midsommar. För att få god ull skall man välja gumse med omsorg. Saltfordring är viktigtt, då den förekommer många sjukdomar och förbättrar ullen | ||
| ---------------------------- | ||
| 1000 | Beskrivning av engelsk ost | Anonym |
| 1785, maj BESKRIFNING OM ENGELSK OST. Blanda 12 kannor god sommarmjölk, 4 kannor nykärnad kärnmjölk och 1 kvarter löpvatten. Värm till lagom ystning. Krama ur vasslan och dra över med salt. Vänd och salta flera gånger. Storleken blir som vanliga engelska ostar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1001 | Att göra ost av kärnmjölk | Anonym |
| 1785, maj AT GÖRA OST AF KÄRNMJÖLK. Blanda mjölk, kärnmjölk och löpe. Låt stå still, varefter osten sönderrives. När vasslan blivit skäll, lägges osten i ett tyg i ostkaret med press över. Tvättas med saltlake. Skulle osten jäsa ombindes den med ett linnekläde och naggas med en strumpsticka. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1002 | Om arbetshusinrättningen i Nyköping | Örnsköld, P A |
| 1785, maj OM ARBETSHUS-INRÄTTNINGEN I NYKÖPING. Arbetsinrättningen i Nyköping startade, då man firade kronprinsens födelsedag 1 november 1783. Allmogen har svårt att livnära sig under vintern, då arbetstillfällena är få. Vid arbetsinrättningen mottagas de och får undervisning i att spinna och väva. Spånaden och väven säljs sedan, men eftersom man har mer garn än man kan väva begärs 500 riksdaler i lån på ett år. Planer finns på att inrätta en sorts trampanordning så att även de som äro armlösa skall kunna arbeta och försörja sig. | ||
| ---------------------------- | ||