0106Riors inrättningAnonym
1777, maj

RIORS INRÄTTNING

Då bärgningsvädret är olämpligt kan hela skörden äventyras. Till och med halmen blir otjänlig till kreatursfoder och djuren besväras av ohyra och blir sjuka. Detta kan förekommas om man i varje by har en ria eller ett torkhus. Den kan uppföras både av sten och trä, dubbel eller enkel. En hel ria uppföres med två flyglar och en loge emellan. I logen byggs kakelugnar. En ugn säker för vådeld byggs också.

Den enkla rian byggs med en torkugn och en loge i ena ändan. Vid torkningen blir axen så torra att kornen rinner ut med skakning och då fordras mindre tröskfolk än vid rå tröskning. Halmen blir lagom torr att användas till taktäckning och foder till kreaturen.

Det är svårt att freda en ria från råttor. Genom att bygga rian på sten eller ekstolpar 3 alnar från marken och lägga golvet med tegel undviker man råttorna. Detta hindrar även sädestjuvar att ta sig in.

----------------------------
 
0107Beskrivning på en fördelaktig åkerharvEuren, Pet. Vest.
1777, maj

BESKRIFNING PÅ EN FÖRDELAKTIG ÅKERHARV

När jag förra året händelsevis fick ett av de större åkerbruken i landet, ansåg jag det tvunget att gå ifrån pinnharven. Denna kastar kornen så att åtskilligt blir liggande uppe på jorden. Jag lät bygga ett redskap med järnbillar, som jag kallar billharv. Beskrivning av billharven.

När jag brukat detta redskap, var min åker kanske inte så grann som andras, men inga korn låg uppe och lika mycket ogräs och rötter som med stockharv medtogs.

----------------------------
 
0108Märkvärdigheter i landsorternaAnonym
1777, maj

MÄRKWÄRDIGHETER I LANDSORTERNA

Vid Hönssäters gård vid Kinnekulle anlades 1767 ett alunbruk, som drivs med en panna. Det har privilegier för två och eldas med ved.

Från Hällekis trädgård på Kinnekulle såldes 8 tunnor valnötter.

Tidaholms alunbruk ligger vid Skövde och skall med tre pannor tillverka 200 tunnor årligen.

Vid Mariestad ligger ett kimröksbruk.

Vid Säby säteri finns ett tegelbruk, som gör utmärkt taktegel. Leran, som hämtas i närheten, trampas inte av oxar, utan tillreds i en kvarn, som drives med hästar och oxar.

Vid Läckö tegelbruk tillverkas även klinkers.

Vid Borrö säteri finns tegelbruk, där leran trampas av oxar.

----------------------------
 
0109Märkvärdigheter ur utländska tidningarAnonym
1777, maj

MÄRKWÄRDIGHETER UTUR URLÄNDSKA TIDNINGAR

I Meiland har frihandeln påverkat idoghet, konster och handel till det bättre. Ett sällskap har inrättats för att uppmuntra åkerbruk och slöjder.

Även i Breslau har ett Patriotiskt Sällskap med samma mål inrättats under kungligt beskydd.

----------------------------
 
0110Hushållningsmärkvärdigheter år 1776 i Uppland och EnköpingAnonym
1777, maj

HUSHÅLLNINGSMÄRKVÄRDIGHETER ÅR 1776 I UPLAND OCH ENKÖPING

Såddes havre i en ärtåker för att ärterna skulle stå. Det gick ända tills ett slagregn i augusti nedlade både havre och ärter. Hushållaren skall göra om experimentet ännu ett år, då alla ärter i trakten blev förstörda av ohyra. Trots våra tunga jordar ger årsväxten mer än i Frankrike.

----------------------------
 
0111Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, maj

AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR

Jöns Jonsson, Erusaböke, Kronobergs län, belönades för sin salpeterlada.

Kronolänsman Bosaeus för förbättring vid Kronolänsmansboställe i Våla i Västmanland.

Gårdsfogde Flodström för att han planterat 1854 ädlare vilda träd på den skoglösa Bjelkestads sätesgård i Uppland.

Bildhuggare Granstedt för en ny sorts issåg.

Pigan Birgitta Larsdotter för att hon i 5 år tjänar på Lilla Reppe Gård i Kronobergs län och med starrhö och halmfoder framfött 10 kor och 10 ungnöt. Trots dåligt sommarfoder har de gett gott och mycket smör.

----------------------------
 
0112Anmärkningar angående väderlekenPatriotiska Sällskapet
Frost ett par nätter, ganska mycket regn annars sommarväder ganska många dagar under april 1777.
----------------------------
 
0113Anmärkningar om fruktträds, trädgårdsfröns och medicinalväxters införsel från utländska orter, samt om trädgårdsskötsel i allmänhetLostbom, Johan
1777, juni

ANMÄRKNINGAR OM FRUKT-TRÄDS, TRÄDGÅRDS-FRÖNS OCH MEDICINAL-WÄXTERS INFÖRSEL FRÅN UTLÄNDSKA ORTER, SAMT OM TRÄDGÅRDS-SKÖTSELN I ALLMÄNHET

De senaste tio åren har mask och köld gått hårt åt fruktträdgårdarna i hela landet. De oympade träd, som varit uppdragna efter kärnor har klarat sig bäst. Frukten på ympade träd blir större, men oympade träd är varaktigare och får också goda och välsmakande frukter. Det tar dock lång tid innan de bär frukt.

1) Kunde i städerna utses en kommissionär, som på hösten samlade in goda kärnor och utlämnade till hugade odlare, skulle vi få en god samling plantor. Vidare borde vid akademierna och gymnasierna botaniker hålla föreläsningar om fruktodling.

2) För att komma tillrätta med de ofta dyra träden, som köps från trädgårdsmästare, skulle varje odlare samla sina kärnor. Ett förbud att införa utländska träd skulle ge större möjlighet till svensk odling. Särskilt i Skåne med dess något mildare klimat borde detta gå att genomföra.

3) Människan tar ofta bättre hand om sådant de själva alstrat och lär sig sköta dessa små plantor.

4) Problemet med våra trädgårdsväxter är, att man inte kan skaffa utländska frön till de finare sorterna. Handlarna säljer dem bara om man köper sådana frön, som vi själva kan hämta i varje trädgård. Detta borde ändras. Detta gäller framförallt våra medicinalväxter. Inköpen är hemliga, men säkert skulle svenska frön göra samma nytta. Apotekaren säger att utländska frön är starkare än svenska, och att han vinner i vikt vid utländska köp. Borde undersökas av Kollegium Medicum och tillsättas ett upphandlingssällskap, som främjar de svenska växterna. Både stadsbor och lantbor skulle odla om de vore säkra på att få avyttra sina frön.

5) När man vet, vilken nytta man kunde ha av trädgårdsvetenskapen, blir man förvånad att trädgårdsarbete är ett arbete för okunnigt folk och räknas till sämre sysslor. Det borde istället upphöjas till verklig vetenskap. Studenterna kommer ofta till föreläsningarna för att tillfredsställa professorn och visar ofta så stor okunskap att de skäms att återkomma. Det finns endast en trädgårdsbok, Lisanders, som är byggd på vetenskap. Istället för att studera hebreiska och grekiska skulle några få läsa latin, tyska och franska. Lära sig grunderna i botaniken och examineras. De skulle sedan få resestipendier och vid hemkomsten arbete som slottsfogde, inspektor, kamrerare och trädgårdsmästare. Vidare skulle man utrota lärlingar och gesäller samt mästarskrån vid denna vetenskap. Då skulle denna näringsgren bli aktad och sammanknippas med de delar av ekonomin, som biskötsel, boskapsskötsel och det vi behöva till kläder, färger, byggnader och åtskilliga andra manufakturer.

Man yrkar på cidertillverkning i alla möjliga skrifter, men något att göra cidern av bryr man sig inte om.

----------------------------
 
0114Anmärkningar om Socrate RustiqueAnonym
1777, juni

ANMÄRKNINGAR WID SOCRATE RUSTIQUE

I HushållningsJournalen mars 1777 berättar Klyogg, att han med fördel har sina kreatur inne året om och utfordrar dem med bara hö. Halmen tog han till strö. Han kunde inte ha så många djur på detta sättet. Detta var bra för honom, men kan inte rekommenderas i hela Sverige. Vårt land består av mycket berg, kärr, utmarker och skogsmark. Där måste man låta djuren beta. Att föda många kor över vintern med sämre foder, så att de kan äta upp sig under sommaren, är att rekommendera. 20 djurkroppar i saltbaljan på hösten är mer värda än 10. Våra djur vistas inne i hus halva dygnet om sommaren för att tillvarata gödseln. Om halmen går igenom djuret blir det bättre gödsel än bara strö.

Klyoggs plantering av jordpäron är också helt fel. Han skar sönder dem och planterade flera tillsammans. Försök visar att sättpotatis skall vara stor. Att lägga ut potatisen på en gräsvall, lite gödsel på varje och sedan vända en jordtorva över är det bästa sättet. Att odla potatis på en ängsvall som skall tas upp till åker är nyttigt. Sätter man potatis på redd jord är kupningen av största vikt. Plantan växer uppåt och måste ha jord att öka sig i. Att skära av stjälkarna en månad innan skörden är helt förkastligt.
----------------------------