0969GärdesgårdAnonym
1785, febr

GÄRDES-GÅRD.

Flyttbara gärdesgårdar rekommenderas. Det går åt mindre stör.

----------------------------
 
0970Ny åkers uppodlandeAnonym
1785, febr

NY ÅKERS UPODLANDE.

På 5½ år uppodlades 51 tunnland nyodling utan svedjning. Man rothögg och rensade marken och körde den flera gånger. Efter harvning och rågsådd fick man en fin skörd. Denna metod är arbetsbesparande.

----------------------------
 
0971DikenAnonym
1785, febr

DIKEN.

Rensning av diken går till så, att man med plog kör en fåra i mitten på diket och en fåra på var sida därom. En karl tar upp det lösa med en skålskyffel.

----------------------------
 
0972Rå mossblandad mylla istället för gödselAnonym
1785, febr

RÅ, MOSSBLANDAD KÄRRMYLLA I STÄLLET FÖR GÖDSEL.

Kärrmylla i stället för gödsel ger samma resultat, som om man gödslar med boskapsgödsel. Artikelförfattaren efterlyser gräsfrösorter, som han anser vara bra men svåra att få tag i.

----------------------------
 
0973SågspånAnonym
1785, febr

SÅG-SPÅN.

Signaturen Nybyggare från Finland anser som sin skyldighet att meddela sina rön angående sågspåns användning:

Att fylla väggar med en blandning av spån och kalk håller huset dragfritt.

Att fylla golv och trossbottnar.

Att användas vid golvskurning.

Att täta väggar med i stället för mossa.

Att göda åkrarna med. Genom att strö under djuren samlar man urin och gödsel och förmerar på så sätt mängden av gödsel.

----------------------------
 
0974Om humle, lin, hampa, tobak, jordfrukter och deras planteringAnonym
1785, febr

OM HUMLE, LIN, HAMPA, TOBAK OCH JORD-FRUKTER SAMT DERAS PLANTERING, OCH OM SCHEFFERIER SAMT FOLKMÄNGD I WESTERBOTTEN.

Enligt Byggninga Balken är varje hemman skyldigt att hålla ett visst antal stänger för humleodling. Allmogen använder humle sparsamt till eget behov och dricker mjölkblandat vatten.

Allmogen har inte stor kunskap om linodling och det svåra klimatet lägger hinder i vägen för ett gott lin. Dessutom är det svårt att få fram bra utsäde.

Hampa odlas något mer men bara till husbehov.

Försök med tobaksodling har misslyckats på grund av kylan.

Potatis odlas hos ståndspersoner.

Inga schäferier finns.

Inga svåra epidemier har härjat de sista åren. Det finns en provinsialmedicus och en fältskär. En apotekare i Piteå och en i Umeå.

Rötfeber har grasserat i Nederkalix och Torneå.

1696 slöts ett kontrakt att folket fick i likhet med riket i övrigt flytta, som de ville. Men med de speciella omständigheter, som gäller i Västerbotten, kan man inte räkna med att folk flyttar dit. Man anser alltså att folk missbrukar sin frihet och barn och tjänstefolk borde stanna i sin hembygd.

----------------------------
 
0975Beskrivning på en smörkärnaGeyer, Modeer
1785, febr

BESKRIFNING PÅ EN MJÖLK-KÄRNA HITFÖRD IFRÅN FINLAND AF FRU ÖFWERSTINNAN SCHÖNSTRÖM, FÖDD HÄSTESKO, OCH FINNES PÅ HÖGSÄTERS PRÄSTEGÅRD, OCH WERMELANDS DAL.

Beskrivning och ritning av en smörkärna med vev. Att kärna smör var både tidsödande och tungt och man förundrar sig över att ingen tidigare gjort något försök till förbättring. Rengöring av kärnan är ett problem. Men man skall hälla kallt vatten i den och låta vattnet dra ut mjölken. Innan användningen kan man köra runt enelag i den.

----------------------------
 
0976Om sättet hur brukad garvarebark kan göras tjänlig till bränslePettersson, Carl Arvid
1785, febr

OM SÄTTET, HURU BRUKAD GARFWARE-BARK KAN GÖRAS TIENLIG TIL BRÄNSLE ELLER ELDNING.

Underskeppsbyggmästaren vid Kungl. Örlogsflottan C.A. Pettersson har vid resor i Tyskland sett att man där använder garveribark till eldning. Man trampar ihop använd bark i kar och låter den torka. Kan eldas i spisar och kakelugnar och ger god värme

----------------------------
 
0977Om lampor med silltran och bandvekarAnonym
1785, febr

OM LAMPOR MED SILL-TRAN OCH BANDWEKAR, JÄMTE TILLÄGGNING.

En fransman har uppfunnit ett sätt att göra lampvekar, som både brinner klart och inte ryker eller luktar illa. En noggrann beskrivning följer.

----------------------------