| 0967 | Dubbelt brädtak med besparing av spik | Anonym |
| 1785, febr DUBBELT BRÄDTAK MED BESPARING AF SPIK. Beskrivning av hur man vintern 1782 timrade en riebyggnad i Finland med stor besparing av spik. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0968 | Att timra om vintern | Anonym |
| 1785, febr AT TIMRA OM WINTERN. Att bygga under den fem månader långa sommaren låter sig inte göras. Då behövs arbetsfolket till jordbruket. Det går att bygga på vintern om man har torr mossa till hands. Murningsarbetena skall dock göras på sommaren. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0969 | Gärdesgård | Anonym |
| 1785, febr GÄRDES-GÅRD. Flyttbara gärdesgårdar rekommenderas. Det går åt mindre stör. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0970 | Ny åkers uppodlande | Anonym |
| 1785, febr NY ÅKERS UPODLANDE. På 5½ år uppodlades 51 tunnland nyodling utan svedjning. Man rothögg och rensade marken och körde den flera gånger. Efter harvning och rågsådd fick man en fin skörd. Denna metod är arbetsbesparande. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0971 | Diken | Anonym |
| 1785, febr DIKEN. Rensning av diken går till så, att man med plog kör en fåra i mitten på diket och en fåra på var sida därom. En karl tar upp det lösa med en skålskyffel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0972 | Rå mossblandad mylla istället för gödsel | Anonym |
| 1785, febr RÅ, MOSSBLANDAD KÄRRMYLLA I STÄLLET FÖR GÖDSEL. Kärrmylla i stället för gödsel ger samma resultat, som om man gödslar med boskapsgödsel. Artikelförfattaren efterlyser gräsfrösorter, som han anser vara bra men svåra att få tag i. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0973 | Sågspån | Anonym |
| 1785, febr SÅG-SPÅN. Signaturen Nybyggare från Finland anser som sin skyldighet att meddela sina rön angående sågspåns användning: Att fylla väggar med en blandning av spån och kalk håller huset dragfritt. Att fylla golv och trossbottnar. Att användas vid golvskurning. Att täta väggar med i stället för mossa. Att göda åkrarna med. Genom att strö under djuren samlar man urin och gödsel och förmerar på så sätt mängden av gödsel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0974 | Om humle, lin, hampa, tobak, jordfrukter och deras plantering | Anonym |
| 1785, febr OM HUMLE, LIN, HAMPA, TOBAK OCH JORD-FRUKTER SAMT DERAS PLANTERING, OCH OM SCHEFFERIER SAMT FOLKMÄNGD I WESTERBOTTEN. Enligt Byggninga Balken är varje hemman skyldigt att hålla ett visst antal stänger för humleodling. Allmogen använder humle sparsamt till eget behov och dricker mjölkblandat vatten. Allmogen har inte stor kunskap om linodling och det svåra klimatet lägger hinder i vägen för ett gott lin. Dessutom är det svårt att få fram bra utsäde. Hampa odlas något mer men bara till husbehov. Försök med tobaksodling har misslyckats på grund av kylan. Potatis odlas hos ståndspersoner. Inga schäferier finns. Inga svåra epidemier har härjat de sista åren. Det finns en provinsialmedicus och en fältskär. En apotekare i Piteå och en i Umeå. Rötfeber har grasserat i Nederkalix och Torneå. 1696 slöts ett kontrakt att folket fick i likhet med riket i övrigt flytta, som de ville. Men med de speciella omständigheter, som gäller i Västerbotten, kan man inte räkna med att folk flyttar dit. Man anser alltså att folk missbrukar sin frihet och barn och tjänstefolk borde stanna i sin hembygd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0975 | Beskrivning på en smörkärna | Geyer, Modeer |
| 1785, febr BESKRIFNING PÅ EN MJÖLK-KÄRNA HITFÖRD IFRÅN FINLAND AF FRU ÖFWERSTINNAN SCHÖNSTRÖM, FÖDD HÄSTESKO, OCH FINNES PÅ HÖGSÄTERS PRÄSTEGÅRD, OCH WERMELANDS DAL. Beskrivning och ritning av en smörkärna med vev. Att kärna smör var både tidsödande och tungt och man förundrar sig över att ingen tidigare gjort något försök till förbättring. Rengöring av kärnan är ett problem. Men man skall hälla kallt vatten i den och låta vattnet dra ut mjölken. Innan användningen kan man köra runt enelag i den. | ||
| ---------------------------- | ||