0104 | Om linfrös förvarande | Anonym |
1777, maj OM LINFRÖS FÖRWARANDE Då linfrö innehåller mycket olja, skämmes frön lätt under ì förvaring och duger inte till utsäde. Greve Dyhern har torkat dem ì i ugn och funnit att de grodde mycket fortare. | ||
---------------------------- | ||
0105 | Säkert botemedel mot huggormsbett | Anonym |
1777, maj SÄKERT BOTEMEDEL FÖR HUGGORMSBETT Så snart som möjligt efter bettet bör patienten intaga ett glas med vatten och 6 droppar Alcali qolatile eller Eau de luce och även gnida stället med det. Den sjuke lägges i uppvärmd säng, då han strax faller i svettning. Mera Alcali intages och svullnaden avtar genom att giftet avdunstar med svettningen. Om någon på landsbygden blir biten och Alcali inte finns bör han ofördröjligen resa till närmaste stad. Svullnaden ökar, men 6-7 timmar gör det inte obotligt. Alcali har med fördel blivit försökt mot raseri, orsakade av rasande hundars bett och mot champinjoner, i synnerhet den som orsakar slag varav man dör inom 12 timmar. | ||
---------------------------- | ||
0106 | Riors inrättning | Anonym |
1777, maj RIORS INRÄTTNING Då bärgningsvädret är olämpligt kan hela skörden äventyras. Till och med halmen blir otjänlig till kreatursfoder och djuren besväras av ohyra och blir sjuka. Detta kan förekommas om man i varje by har en ria eller ett torkhus. Den kan uppföras både av sten och trä, dubbel eller enkel. En hel ria uppföres med två flyglar och en loge emellan. I logen byggs kakelugnar. En ugn säker för vådeld byggs också. Den enkla rian byggs med en torkugn och en loge i ena ändan. Vid torkningen blir axen så torra att kornen rinner ut med skakning och då fordras mindre tröskfolk än vid rå tröskning. Halmen blir lagom torr att användas till taktäckning och foder till kreaturen. Det är svårt att freda en ria från råttor. Genom att bygga rian på sten eller ekstolpar 3 alnar från marken och lägga golvet med tegel undviker man råttorna. Detta hindrar även sädestjuvar att ta sig in. | ||
---------------------------- | ||
0107 | Beskrivning på en fördelaktig åkerharv | Euren, Pet. Vest. |
1777, maj BESKRIFNING PÅ EN FÖRDELAKTIG ÅKERHARV När jag förra året händelsevis fick ett av de större åkerbruken i landet, ansåg jag det tvunget att gå ifrån pinnharven. Denna kastar kornen så att åtskilligt blir liggande uppe på jorden. Jag lät bygga ett redskap med järnbillar, som jag kallar billharv. Beskrivning av billharven. När jag brukat detta redskap, var min åker kanske inte så grann som andras, men inga korn låg uppe och lika mycket ogräs och rötter som med stockharv medtogs. | ||
---------------------------- | ||
0108 | Märkvärdigheter i landsorterna | Anonym |
1777, maj MÄRKWÄRDIGHETER I LANDSORTERNA Vid Hönssäters gård vid Kinnekulle anlades 1767 ett alunbruk, som drivs med en panna. Det har privilegier för två och eldas med ved. Från Hällekis trädgård på Kinnekulle såldes 8 tunnor valnötter. Tidaholms alunbruk ligger vid Skövde och skall med tre pannor tillverka 200 tunnor årligen. Vid Mariestad ligger ett kimröksbruk. Vid Säby säteri finns ett tegelbruk, som gör utmärkt taktegel. Leran, som hämtas i närheten, trampas inte av oxar, utan tillreds i en kvarn, som drives med hästar och oxar. Vid Läckö tegelbruk tillverkas även klinkers. Vid Borrö säteri finns tegelbruk, där leran trampas av oxar. | ||
---------------------------- | ||
0109 | Märkvärdigheter ur utländska tidningar | Anonym |
1777, maj MÄRKWÄRDIGHETER UTUR URLÄNDSKA TIDNINGAR I Meiland har frihandeln påverkat idoghet, konster och handel till det bättre. Ett sällskap har inrättats för att uppmuntra åkerbruk och slöjder. Även i Breslau har ett Patriotiskt Sällskap med samma mål inrättats under kungligt beskydd. | ||
---------------------------- | ||
0110 | Hushållningsmärkvärdigheter år 1776 i Uppland och Enköping | Anonym |
1777, maj HUSHÅLLNINGSMÄRKVÄRDIGHETER ÅR 1776 I UPLAND OCH ENKÖPING Såddes havre i en ärtåker för att ärterna skulle stå. Det gick ända tills ett slagregn i augusti nedlade både havre och ärter. Hushållaren skall göra om experimentet ännu ett år, då alla ärter i trakten blev förstörda av ohyra. Trots våra tunga jordar ger årsväxten mer än i Frankrike. | ||
---------------------------- | ||
0111 | Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningar | Patriotiska Sällskapet |
1777, maj AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR Jöns Jonsson, Erusaböke, Kronobergs län, belönades för sin salpeterlada. Kronolänsman Bosaeus för förbättring vid Kronolänsmansboställe i Våla i Västmanland. Gårdsfogde Flodström för att han planterat 1854 ädlare vilda träd på den skoglösa Bjelkestads sätesgård i Uppland. Bildhuggare Granstedt för en ny sorts issåg. Pigan Birgitta Larsdotter för att hon i 5 år tjänar på Lilla Reppe Gård i Kronobergs län och med starrhö och halmfoder framfött 10 kor och 10 ungnöt. Trots dåligt sommarfoder har de gett gott och mycket smör. | ||
---------------------------- | ||
0112 | Anmärkningar angående väderleken | Patriotiska Sällskapet |
Frost ett par nätter, ganska mycket regn annars sommarväder ganska många dagar under april 1777. | ||
---------------------------- |