0101 | Om nässlors planterande och inbärgning | Anonym |
1777, maj OM NÄSSLORS PLANTERANDE OCH INBERGNING, SAMT STORA NYTTA WID UTFORDRING FÖR BOSKAPS-KREATUR TRYCKT NÄSTL ÅR, GENOM KGL PATR SÄLLSKAPETS FÖRANSTALTANDE. EN BESKRIVNING, SOM FÖR ATT DESSTO MERA UTSPRIDAS, HÄR MEDDELAS I UTDRAG, SÅDANT SOM FÖRUT I LÄRDA TIDNINGARNA BLIFWIT INFÖRDT. De sås eller planteras med rötter på stenig och solig plats. Jorden kan vara blandad med sopor. Gödes med löv och ris av al, gran, tall eller endast halm. Nässlor av frö får inte skördas förrän andra året. Skörda sedan tre gånger om året. Boskapen äter begärligt och ger ymnigt med mjölk. Smöret får en angenäm smak och blir gult hela vintern. Vilken nytta denna nässelodling skulle medföra för landet behöver knappast bevisas. | ||
---------------------------- | ||
0102 | Medel mot svamp i trähus | Anonym |
1777, maj MEDEL MOT SWAMP I TRÄHUS I fuktiga trakter blir golv och knutar angripna av svamp. Tar man bort den kommer den åter. Botemedlet är att lösa blå vitriol i varmt vatten och stryka trävirket med. Man upprepar proceduren och där vattnet dragits in i träet finns ingen svamp. | ||
---------------------------- | ||
0103 | Förbättrad metod att plöja hårdvall | Dalcrona, N G |
1777, maj FÖRBÄTTRAD METHOD AT PLÖJA HÅRDWALL Jag har på åtta dagar upplöjt 6 tunnland dålig äng med hjälp av 2 karlar och 1 gosse och 2 par duktiga oxar. 1 karl och gossen har med bästa paret oxar gått före med en rist och sedan har de andra plöjt med lätthet. Jag har lärt detta av värmlänningarna. Det används inte här i Skaraborgs län, där många fler personer gått åt till arbetet. Tänker även använda denna metod på åkern. | ||
---------------------------- | ||
0104 | Om linfrös förvarande | Anonym |
1777, maj OM LINFRÖS FÖRWARANDE Då linfrö innehåller mycket olja, skämmes frön lätt under ì förvaring och duger inte till utsäde. Greve Dyhern har torkat dem ì i ugn och funnit att de grodde mycket fortare. | ||
---------------------------- | ||
0105 | Säkert botemedel mot huggormsbett | Anonym |
1777, maj SÄKERT BOTEMEDEL FÖR HUGGORMSBETT Så snart som möjligt efter bettet bör patienten intaga ett glas med vatten och 6 droppar Alcali qolatile eller Eau de luce och även gnida stället med det. Den sjuke lägges i uppvärmd säng, då han strax faller i svettning. Mera Alcali intages och svullnaden avtar genom att giftet avdunstar med svettningen. Om någon på landsbygden blir biten och Alcali inte finns bör han ofördröjligen resa till närmaste stad. Svullnaden ökar, men 6-7 timmar gör det inte obotligt. Alcali har med fördel blivit försökt mot raseri, orsakade av rasande hundars bett och mot champinjoner, i synnerhet den som orsakar slag varav man dör inom 12 timmar. | ||
---------------------------- | ||
0106 | Riors inrättning | Anonym |
1777, maj RIORS INRÄTTNING Då bärgningsvädret är olämpligt kan hela skörden äventyras. Till och med halmen blir otjänlig till kreatursfoder och djuren besväras av ohyra och blir sjuka. Detta kan förekommas om man i varje by har en ria eller ett torkhus. Den kan uppföras både av sten och trä, dubbel eller enkel. En hel ria uppföres med två flyglar och en loge emellan. I logen byggs kakelugnar. En ugn säker för vådeld byggs också. Den enkla rian byggs med en torkugn och en loge i ena ändan. Vid torkningen blir axen så torra att kornen rinner ut med skakning och då fordras mindre tröskfolk än vid rå tröskning. Halmen blir lagom torr att användas till taktäckning och foder till kreaturen. Det är svårt att freda en ria från råttor. Genom att bygga rian på sten eller ekstolpar 3 alnar från marken och lägga golvet med tegel undviker man råttorna. Detta hindrar även sädestjuvar att ta sig in. | ||
---------------------------- | ||
0107 | Beskrivning på en fördelaktig åkerharv | Euren, Pet. Vest. |
1777, maj BESKRIFNING PÅ EN FÖRDELAKTIG ÅKERHARV När jag förra året händelsevis fick ett av de större åkerbruken i landet, ansåg jag det tvunget att gå ifrån pinnharven. Denna kastar kornen så att åtskilligt blir liggande uppe på jorden. Jag lät bygga ett redskap med järnbillar, som jag kallar billharv. Beskrivning av billharven. När jag brukat detta redskap, var min åker kanske inte så grann som andras, men inga korn låg uppe och lika mycket ogräs och rötter som med stockharv medtogs. | ||
---------------------------- | ||
0108 | Märkvärdigheter i landsorterna | Anonym |
1777, maj MÄRKWÄRDIGHETER I LANDSORTERNA Vid Hönssäters gård vid Kinnekulle anlades 1767 ett alunbruk, som drivs med en panna. Det har privilegier för två och eldas med ved. Från Hällekis trädgård på Kinnekulle såldes 8 tunnor valnötter. Tidaholms alunbruk ligger vid Skövde och skall med tre pannor tillverka 200 tunnor årligen. Vid Mariestad ligger ett kimröksbruk. Vid Säby säteri finns ett tegelbruk, som gör utmärkt taktegel. Leran, som hämtas i närheten, trampas inte av oxar, utan tillreds i en kvarn, som drives med hästar och oxar. Vid Läckö tegelbruk tillverkas även klinkers. Vid Borrö säteri finns tegelbruk, där leran trampas av oxar. | ||
---------------------------- | ||
0109 | Märkvärdigheter ur utländska tidningar | Anonym |
1777, maj MÄRKWÄRDIGHETER UTUR URLÄNDSKA TIDNINGAR I Meiland har frihandeln påverkat idoghet, konster och handel till det bättre. Ett sällskap har inrättats för att uppmuntra åkerbruk och slöjder. Även i Breslau har ett Patriotiskt Sällskap med samma mål inrättats under kungligt beskydd. | ||
---------------------------- |